Färdigsaltat? Ny studie ifrågasätter gamla rön

Ny studie visar att salt inte ökar risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Livsmedelsverket har under lång tid uppmanat oss att äta mindre salt. Svenskar äter cirka 10-12 g salt per dag, men livsmedelsverkets mål har varit att minska saltintaget till 5-6 g per dag.

Men nu har det kommit en studie som ställer allt detta på huvudet. I en nyligen publicerad studie(klicka på texten för att komma till studien) i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet, följde man 94.000 personer  från flera länder i åtta år där man tittade på konsumtionen av natrium (salt) och risken för hjärt-kärlsjukdomar.  Sverige var ett av länderna med Sahlgrenska akademin som ansvarig.

Resultatet visade att ett natriumintag på 3-6 gram per dag, vilket motsvarar ett saltintag på 10-15 g (2-3 tsk) per dag inte ökar risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Men studien visade också att risken för hjärt-kärlsjukdomar ökade för de som intog mindre än 7,5 g salt per dag och att det var värre att äta för lite salt än för mycket.

Andra studier har kommit fram till liknande slutsatser, till exempel denna och denna samt vissa menar att vi behöver äta mer salt, läs mer här.

Detta är mycket intressant eftersom Livsmedelsverket rekommendationer ligger på ett saltintag på endast 5-6 g per dag medan snittkonsumtionen i Sverige ligger på det dubbla, cirka 10-12 g salt per dag.

Färdigsaltat?

Det finns inga bevis för att en drastisk saltreduktion minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, säger Annika Rosengren, medförfattare i studien och professor i medicin vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Man kan därför hävda att vad gäller salt, är det bättre att äta som de flesta gör än att följa Livsmedelsverkets rekommendationer. Men det finns också studier som visar att ökat saltintag ökar risken för högt blodtryck, vilket i sin tur kan vara en risk för hjärt-kärlproblem.

Några fakta om salt som är intressanta är att det bara är en mindre del av allt salt som kommer från det salt vi själva tillsätter i maten. 70-80% kommer från processade livsmedel som charkuteriprodukter, bröd, matfett, ost och färdigmat. Att påverka saltintaget genom att minska det egna saltandet är därför inte så effektivt utan man anser att livsmedelsindustrin måste hjälpa till genom att minska saltet i färdigmat. Men det är inte så lätt. Livsmedelsindustrin behöver salt, liksom fett och socker som smakförstärkare, annars blir deras produkter ganska tråkiga och motverkar försäljning och vinst för industrin.

På 1990-talet försökte man också byta ut det som man trodde skadliga natriumet i salt (natriumklorid) mot kalium (kaliumklorid), men det gav inga positiva hälsoeffekter.

Bönder vet att djuren behöver salt och ställer ut saltstenar som de kan slicka på så att de får i sig tillräckligt med salt.

Kroppens egna förmåga att göra sig av med överskott av salt via njurarna är fantastisk. Är man inte njursjuk så klarar man av stora mängder salt utan problem.

Många behöver mer salt

Många behöver också äta mer salt. Inte minst personer som har utmattningssyndrom, ibland kallat för binjuretrötthet. Dessa personer har som regel för lite aldosteron, ett hormon som reglerar saltbalansen. Natrium- och klorjoner är några av kroppens viktigaste elektrolyter och för att inte tappa för mycket natrium via urinen så återabsorberas en stor mängd natrium i njurarna. Aldosteron är det hormon som reglerar denna funktion och vid utmattningssyndrom och brist på aldosteron kommer återabsorptionen av natrium att försämras. Resultatet blir att personen får natriumbrist och ännu mer vätskebrist inuti cellerna eftersom vatten följer natrium.

Ju mer vätska en person med för lågt aldosteron intar, desto mer vätskebrist får hon eftersom vätskan kissas ut och drar med sig ännu mer natrium vid aldosteronbrist. Om natriumbristen blir tillräckligt stor kommer även kalium att minska inuti cellerna när natrium minskar för att upprätthålla natrium-kaliumbalansen. Brist på natrium och kalium ger många symtom. För personer med utmattningssyndrom är tillförsel av natrium oerhört viktigt och dessa personer känner ett starkt sug efter salt och behöver salta maten mer än andra. De har ofta också ett starkt sug efter socker, men det suget bör man inte följa genom att äta mer socker eller snabba kolhydrater, men det är en annan artikel.

Gammal fakta behöver ny kunskap

Trots att man vet att minst 70% av saltintaget kommer från industriellt framtagna livsmedel så tycks man inte göra kopplingen att det kanske inte är saltet i sig som är problemet utan den mat folk äter som innehåller salt, det vill säga charkuterier, bröd, ost, chips och annan processad mat. Och att det är dessa livsmedel som ökar blodtrycket och ger många andra problem. I länder där man äter mycket processad mat får man mer hjärt-kärlproblem vid ett visst saltintag jämfört med länder där man äter samma mängd salt men inte lika mycket processad mat. Det vore intressant med en studie där man delade in försökspersoner i olika grupper där vissa endast fick äta salt som de tillsatt själva och andra fick äta samma mängd salt men från processade livsmedelsprodukter. Då skulle man se att det inte är saltet i sig som är problemet utan den industritillverkade maten man äter som innehåller salt som är problemet.

Återigen har alltså ny forskning visat att den etablerade synen på kost och hälsa måste skrivas om. Salt är inte så farligt som Livsmedelsverket påstått och kanske inte farligt alls. Och om du följer Livsmedelsverkets rekommendationer ökar risken för hjärt-kärlproblem. Detta är inte första gången Livsmedelsverkets rekommendationer visat sig felaktiga.

Några exempel.

  • Fett är farligt och man blir fet av att äta fett. Det är fel.
  • Margarin är nyttigt. Idag vet vi att det är fel.
  • Ät 6-8 skivor bröd (sponsrat av brödindustrin). Det har bidragit till en explosion av övervikt, diabetes och IBS
  • Ät nyckelhålsmärkt, dvs lite fett och salt. Mitt råd är att undvika just nyckelhålsmärkt
  • ½ liter mjölk är bra för skelettet (sponsrat av mjölkindustrin). Det är fel.

Men inte bara Livsmedelsverket har haft felaktiga rekommendationer, det har även sjukvården. Några exempel

Alla dessa råd från myndigheter har visat sig vara felaktiga och bidragit till mycket lidande för enskilda individer och enorma kostnader för samhället i form av kostnader för vård, sjukfrånvaro med mera.

Det intressanta är att det inte krävs mycket forskning för att få en felaktig teori att bli sanning, det räcker med att man tror eller har industriella vinstintressen. Men sedan krävs det flera decennier av forskning för att kullkasta dessa felaktiga teorier.

Vi kanske ska ta myndigheternas hälsorekommendationer med en nypa salt.

/Bertil Wosk, näringsterapeut och grundare av Holistic Sweden AB

Det här inlägget postades i Artiklar, Bertil har ordet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.