Påverkar bakteriefloran vår mentala hälsa?

Svaret på den frågan är JA!  Tarmen kallas ibland för vår ”andra hjärna”. Detta på grund av att tarmen innehåller ca 100 miljoner nervceller vilket är minst lika många som hela ryggmärgen. Alla de mer än 30 olika signalsubstanser som vet finns i hjärnan finns också i tarmen. Av signalsubstansen serotonin, som är så viktig i hjärnan för att vi ska känna oss tillfreds och glada, återfinns 95 % i tarmen!  Faktiskt är det så att man vid olika neurologiska sjukdomar som drabbar hjärnan, som Parkinson och Alzheimer, ser exakt samma typiska förändringar i tarmen som i hjärnan. Det kanske mest intressanta är att tarmen kan ”fatta beslut” själv.  För andra delar av kroppen gäller att signaler först måste gå via hjärnan och bearbetas för att det ska ”fattas beslut” om vad som ska ske. Men icke i tarmen! Den kan själv reagera på omgivningen och dra slutsatser om vad måste ske.

Var kommer då bakterierna in i det hela? Jo vi har ca 100 000 miljarder bakterier eller mikroorganismer i tarmen och dessa påverkar faktiskt allt som sker i kroppen, direkt eller indirekt.  Bland annat står de i ständig kommunikation med tarmens slemhinna och de nerver och de immunceller som finns där.

Man vet sedan länge att den kolonisering med bakterier som sker i tarmen hos nyfödda är nödvändig för att både immunsystem och nervsystem ska mogna och utvecklas på rätt sätt. Svenska forskare publicerade i januari 2011 en studie (1) som visade att bakterier är viktiga för utvecklingen av hjärnan. Möss som föds i en steril miljö, dvs. vars mödrar saknade bakterieflora blir överaktiva och är mer riskbenägna än möss som föds i en bakteriellt normal miljö. Bakterierna i tarmen hos modern tycks ”programmera” det ofödda fostret och påverka utvecklingen av olika organ däribland även hjärnan och nervsystemet. Sedan är den bakterieflora barnet själv får viktig för att denna ”programmering” ska fortsätta på rätt sätt.

Samverkan mellan bakterier och nervsystem pågår sedan livet ut. Hos djur kan man se att infektioner med skadliga bakterier i tarmen kan ge upphov till oroligt beteende (2)(3). Hos människa finns det många rapporter från patienter som blivit deprimerade i samband med parasit- eller svampinfektion och vars mentala hälsa förbättrats eller återställts när infektionen behandlats framgångsrikt.

Probiotiska bakterier, så kallade ”goda bakterier” som har en gynnsam effekt på vår hälsa har däremot visat sig kunna lugna ner vårt nervsystem.  En studie från juli 2011 visar detta på ett mycket elegant sätt. I denna studie fick en grupp möss tillskott av Lactobacillus rhamnosus, en bakterie som förekommer i en del yoghurtsorter och vissa probiotiska tillskott. Efter en månad med tillskott gjorde man ett antal olika tester för att titta på stresskänslighet och mental hälsa. Man fann då att mössen som fått Lactobacillus rhamnosus var lugnare och mindre stresskänsliga. Man kunde se att mängden receptorer för den lugnade signalsubstansen GABA hade förändrats i olika delar av hjärnan hos mössen vilket bidrog till deras ökade lugn. Intag av denna bakterie påverkade alltså vad som hände uppe i hjärnan på ett mycket påtagligt sätt! Signalerna från tarmen till hjärnan kunde man också se gick via den stora vagusnerven. GABA är en av de viktigaste, lugnande signalsubstanserna i nervsystemet. Störningar i GABA-systemet kan kopplas till depression, oro och olika tarmsjukdomar.(4)

För att avsluta med något lite komiskt så vill jag referera till en artikel i Svenska Dagbladet med rubriken ”Parasit gör kvinnor snygga och män dumma”. Forskare i Australien hade undersökt symtomen hos individer infekterade med vanliga parasiten Toxoplasma gondii. ” Resultaten visar att smittade män är mer riskbenägna, svartsjuka, osociala och självständiga. Dessutom har de lägre IQ än andra män. Kvinnor blir däremot mer utåtriktade, vänliga och anses mer attraktiva för männen.”

Så bakterier påverkar oss mycket mer än vad vi tror!

/Anna Widell

 

  • Lyte M, Li W, Opitz N, Gaykema RP, Goehler LE (2006) Induction of anxiety-like behaviorin mice during the initial stages of infection with the agent of murine colonic hyperplasia Citrobacter rodentium. Physiol Behav 89:350e357.

 

  • Goehler LE, et al. (2005) Activation in vagal afferents and central autonomic pathways: Early responses to intestinal infection with Campylobacter jejuni. Brain Behav Immun 19:334e344.

 

 

  • http://www.svd.se/nyheter/inrikes/parasit-gor-kvinnor-snygga-och-man-dumma_382804.svd

 

 

Det här inlägget postades i Artiklar, Kroppen, Mage och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.