Pod “behöver man äta kosttillskott?”

I detta avsnitt av Maratonpodden får du höra Holistics VD Bertil Wosk, svara väldigt ärligt på frågan om vi  verkligen behöver kosttillskott om man äter allsidigt och bra? Den frågan och många fler i ämnet får svar på i detta avsnitt.

Lyssna in direkt via Spotify, Itunes eller Libsyn

Publicerat i Bertil har ordet, Kosttillskott, Pod | Etiketter | Lämna en kommentar

Lingon, ett nordiskt superbär

Vad kännetecknar ett superbär? Är det smaken eller kanske dess växtförmåga? Vi väljer att kalla Lingon för superbär på grund av dess förmåga att bidra till bättre hälsa. Inom flera olika forskningsområden har det framkommit resultat som ger en anledning att befästa lingonens plats på superfoodhyllan.

Lingon är fulla med mycket kraftfulla antioxidanter, speciellt flavonoider. Antioxidanter hjälper till att skydda kroppen från cellulära skador som uppträder när vi exponeras för destruktiva fria radikaler. Antioxidanter skyddar oss från såväl sjukdomar som ålderstecken. Hälsoeffekterna från antioxidanterna flavonoider är väl kända och forskare har funnit att lingon innehåller mer flavonoider än många andra vanliga bär. På grund av sitt höga innehåll av antioxidanter fungerar lingon inflammationshämmande. Forskning har visat att lingon minskar mängden av ett skadligt inflammatoriska ämne som heter MCP1. Låggradig långvarig inflammation kan ge upphov till ett flertal sjukdomar som Alzheimers sjukdom, artrit, hjärt-kärlsjukdom m.fl.

Utöver lingonens antiinflammatoriska egenskaper innehåller de också en tannin. Detta har visat sig ha en kraftfull antimikrobiell effekt på två av de vanligaste bakterierna som orsakar sjukdomar i mun och tandkött.

Mer potent än tranbär? Lingonets förmåga att bekämpa fria radikaler är stor. Så stor att den till och med kan vara bättre än till exempel tranbär. Det är sedan tidgare känt att tranbär är effektivt vid urinvägsinfektioner. Lingon innehåller mer av det ämne, proantocyanider, som hämmar de bakterier som orsakar urinvägsinfektion. Man har sett i forskning att kombinationen tranbär och lingon minskade återfall av urinvägsinfektion med så mycket som 20 %.

Kan Lingon motverka diabetes typ 2? Vid Diabetes typ 2 kan kroppen inte ta till sig hormonet insulin. Man kallar detta för insulinmotstånd. Forskning visar att vissa antioxidanter i lingon som quercetin eller quercetin-innehållande ämnen bryter detta motstånd så att glukos kan tas upp i cellerna.
Dessutom hade de möss som fick lingon lägre insulin- och blodsockernivåer än de som inte fick lingon. Slutsatsen var att lingon har potential att behandla diabetes typ 2.

Kort och gott, Lingon är i sann bemärkelse ett superbär.

Hur använder du lingon på bästa sätt? Lingon är som nyttigast i sin naturliga form, så färska som möjligt. Har du inte möjlighet att plocka själv finns idag ett stort utbud av torkat lingonpulver och lingonjuice som ger nästintill ett lika högt näringsvärde som färska lingon. Lingonpulver passar väldigt bra till bakning, smoothies eller varför inte prova att ha lingonpulver på salladen? Lingonjuice är gott att dricka som den är, om än lite sur så passar den bra som måltidsdryck. Du kan även prova att ha den i dressingar, smoothies eller som en extra boost i en sportdryck. Lingon passar bra till många saker, bara fantasin sätter gränser, prova till exempel denna raw cheesecake med lingon- och basilikafylling. Den är fantastisk!

 

Publicerat i Artiklar, Inspiration, Raw Food, Recept | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Ayurvedisk rödbetssoppa för vata, kapha och pitta

Rödbetssoppa för vata (läs mer om doshorna här)

Rödbetor är värmande, fuktskapande och ger tyngd till kroppen. Det är egenskaper som den lätta, torra och kalla vata mår så bra av. Fänkålsfrön, stekt vitlök och en klick yoghurt bättrar på den vata-sänkande och stärkande effekten hos denna soppa. Se längre ner hur du kan anpassa soppan till din kroppstyp.

4 portioner

  • 4-5 rödbetor
  • 2 potatisar
  • 3 msk olivolja
  • 1–2 msk smör eller ghee
  • ½ röd lök
  • 1 liter buljong
  • 1 tsk fänkålsfrön (eller timjan)
  • 2 vitlöksklyftor
  • 2 msk hackad dill
  • Himalayasalt, svartpeppar
  • 2 dl grekisk yoghurt
  • Mald kanel
  • Flytande honung
  • Sesamfrön

Värm ugnen till 200°. Skala och skär potatis och rödbeta i bitar, häll över ca 2 msk olivolja samt fänkålsfrön och rosta i ugnen i ca 25 minuter, tills rotfrukterna är helt mjuka.

Skala och hacka löken grovt. Hetta upp 1 msk olivolja i en kastrull. Tillsätt den hackade löken. Stek tills genomskinlig. Tillsätt nu de rostade rödbetorna och buljongen och låt puttra under lock 8–10 minuter. Mixa soppan slät med en stavmixer. Blanda i hackad dill och smaka av med salt och färskt mald svartpeppar.

Skala vitlök och skär i tunna strimlor. Hetta upp smör eller ghee i en liten stekpanna. Stek den strimlade vitlöken tills den blir gyllenbrun. Häll upp soppan i en skål. Häll den stekta vitlöken och smöret ovanpå soppan. Garnera gärna med lite hackad dill och några nypor rostade sesamfrön (se nedan). Servera soppan rykande varm med en klick av den kryddiga yoghurten (se recept nedan).

Kryddig yoghurt

  • 2 dl grekisk yoghurt
  • 2 tsk honung
  • salt
  • kanel

Blanda och servera till soppan

Rostade sesamfrön

Rosta i ugnen i 200° tills de får en ljusbrun färg.

Anpassa rödbetssoppan till pitta

  • Byt ut olivoljan mot ghee eller kokosolja
  • Hoppa över vitlöken
  • Tillsätt extra dill
  • Servera soppan med en skvätt citronsaft och lite hackad ruccola
  • Hoppa över yoghurten

Anpassa rödbetssoppan till kapha

  • Minska ner mängden olja och smör
  • Tillsätt gärna extra svartpeppar och
  • Servera med hackad blekselleri eller lite ruccola istället för yoghurt

Läs mer om Ayurveda här.

Recept: Kristofer Edlund, Ayurvedisk läkare. Läs mer om honom här.

Foto: Crelle photography

Publicerat i Recept | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Ayurvedisk kall gurksoppa för pitta, kapha och vata

Kall avocado-gurksoppa för pitta (läs mer om doshorna här)

Gurkans och avokadons svalkande egenskaper gör den här soppan till rena medicinen för någon med pittas inre hetta. Paprikapulver och mald svartpeppar är de snällaste pepparsorterna för pitta. Koriander och färsk citronsaft är alltid användbara för att balansera hetta i kroppen. I svenskt klimat är den här soppan egentligen bara lämplig på riktigt varma sommardagar.

4 portioner

  • 1 gurka
  • 2 avokado
  • Rivet citronskal av ½ citron
  • ½ dl hackad färsk koriander
  • 1 salladslök
  • 1 tsk paprikapulver
  • 2–3 dl vatten
  • 2–3 dl fettsnål yoghurt eller filmjölk
  • 1–2 msk citronsaft
  • Salt, mald svartpeppar

Finhacka gurkan. Spara ca 2 dl till serveringen. Skala och ta ur kärnan ur avokadon. Skär avokadon i små bitar, spara ca 2 dl. Hacka salladslöken. Mixa alla ingredienser till en smet. Låt stå i kylskåp ca 30 minuter. Tillsätt den hackade gurkan och avokadon till soppan vid servering och garnera med lite hackad, färsk koriander.

Tillbehör

Toppa soppan med lite rostade kokosflingor, rostade solrosfrön eller lite hackad blekselleri.

Anpassa avocado-gurksoppan till Vata

  • Tillsätt lite extra värme genom att krydda med extra svartpeppar.
  • Byt kanske ut paprikapulvret mot mald kanel eller chilipulver.
  • En topping av rostade sesamfrön ger den värme som vata kan behöva.
  • Servera inte kylskåpskall!

Anpassa avocado-gurksoppan till Kapha

  • Minska ner mängden avokado i soppan och späd ut den med mer vatten.
  • Servera inte alltför kallt.
  • Krydda frikostigare med peppar och kanske till och med lite gurkmeja.

Läs mer om Ayurveda här.

Recept: Kristofer Edlund, Ayurvedisk läkare. Läs mer om honom här.

Foto: Crelle photography

Publicerat i Inspiration, Recept | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ayurvedisk linssoppa med spenat för kapha, vata och pitta

Linssoppa med spenat (för Kapha)

Röda linser och spenat hettar upp kroppen och linserna hjälper till att torka ut kaphas tendens att skapa slem. Spenat kan täppa igen kroppens kanaler och kombineras därför alltid med dill som motverkar denna egenskap. Starka kryddor, här i form av harissa hjälper till att ge den värme och stimulans som kapha behöver.
4 portioner

  • 3 ½ dl röda linser
  • 250 g spenat (eller gärna nässlor, kirskål, svinmålla)
  • 1 stor gul lök
  • 2 vitlöksklyftor
  • 2 msk olivolja
  • 1 tsk mald spiskummin
  • 1 tsk mald koriander
  • ½ dl hackad dill
  • 1 liter grönsaksbuljong
  • ½–2 msk harissa
  • Salt, peppar, citron

Skölj linserna i kallt vatten. Skölj och hacka spenaten. Skala lök och vitlök och hacka grovt. Fräs lök och vitlök lätt i oljan. Tillsätt spiskummin och koriander. Rör ner linserna och låt steka någon minut. Häll på buljongen. Låt puttra under lock i ca 15 minuter. Lägg i spenaten och dill och låt koka ytterligare några minuter. Smaka av med harissa, salt, peppar och kanske lite citron.

Servera soppan med lite topping av t ex färska groddar, hackad blekselleri eller finhackad röd paprika.

Anpassa för vata

  • Tillsätt lite extra malda fänkålsfrön
  • Öka mängden olja
  • Servera med en klick yoghurt

Anpassa för pitta

  • Byt ut olivoljan mot ghee eller kokosolja
  • Minska ner mängden harissa
  • Tillsätt extra dill
  • Välj gärna andra blad än spenat
  • Välj andra linser än röda linser

Läs mer om Ayurveda här.

Recept: Kristofer Edlund, Ayurvedisk läkare. Läs mer om honom här.

Foto: Crelle photography

Publicerat i Artiklar, Recept, Vegan | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Pod med fokus på GMO

Bertil Wosk är Holistics grundare och VD. Han är även näringsterapeut och en av våra främsta produktutvecklare. Han medverkar här i poden Hälsosant som drivs av Carolina Werling och ämnet som berörs är GMO- genmanipulation. 

Holistic har tagit ställning i en väldigt viktig fråga; nämligen frågan om säkerheten med GMO, genmodifierade organismer. Under många år har Bertil satt sig in i den påstådda hälso- och miljönyttan med att genmanipulera organismer och han är mycket orolig för vad den här utvecklingen kan bära med sig.

Carolina och Bertil belyser flera intressanta frågor som till exempel:

  • Vad GMO är?
  • Skillnad på att korsbefruktning djur och växter och GMO
  • Vad är syftet med genmanipulation?
  • Varför GMO aldrig skulle lösa världssvälten
  • Hur denna teknik gör så att du nu kan patentera växter
  • Är superbroccolin verkligen så himla super?
  • Hur påverkar GMO vår hälsa?
  • Faran med att släppa GMO fritt
  • Varför det INTE bidrar till mindre användning av bekämpningsmedel
  • Om du inte vill få i dig genmodifierade organismer, skippa det här två livsmedlen!
  • Hur vet du om du får i dig GMO?
  • Varför GMO blir problematiskt om du är vegetarian
  • Hur media mörkar faran med GMO

Lyssna gärna in på avsnittet! Klicka på länken här eller klicka på bilden så kommer du till poden. Du kan även söka på Hälsosant på Itunes på din mobil.

Bertil ha även gjort skrivit ihop en broschyr där han sammanfattar information och forskning i dagsläget. Ladda hem den här, skriv ut eller skicka vidare och sprid.

Publicerat i Bertil har ordet, Pod | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Ayurveda – inspirerad av naturen

För tre tusen år sedan slog man i ayurveda fast att ju mer onaturligt vi människor lever, desto sjukare kommer vi att bli. Därför undersöker denna indiska hälsolära noggrant vad som är naturligt. Att följa naturen gör dig frisk och ger dig ett långt liv.

Läkande krafter agerar hela tiden i kroppen, och om du hjälper kroppen på traven skapar du din egen hälsa. Det är ett optimistiskt budskap men samtidigt något som kräver att du själv tar ansvar för din egen hälsa.

Åldrandet är inte en sjukdom, och om du tar hand om din hälsa kan du hålla dig frisk, pigg och vital till din sista dag.

Vad är hälsa? Inom den ayurvediska medicinen finns det en definition på hälsa som är flera tusen år gammal. Den låter överraskande modern. Man börjar med att räkna upp fyra kroppsliga balanser.

De fyra balanserna

Den första balansen är det man i ayurveda kallar doshorna (de är tre och kallas vata, pitta och kapha). Doshorna är de funktioner som skapar hälsa vid balans och sjukdom vid obalans. Doshorna påverkas av vår kost och livsstil.

Den andra balansen är matsmältningen och ämnesomsättningen. Du är inte vad du äter, du är vad du smälter! Magen är kung. Bara mat som du kan smälta är nyttig. Därför rekommenderar ayurveda för det mesta varm mat, eftersom den är lättsmält.

Den tredje balansen är att kroppens alla vävnader får näring. En kost som täcker alla kroppens näringsbehov är grunden för att man ska må bra. Därför finns det otroligt mycket kunskap inom ayurveda om en balanserad kost och om hur mat kan påverka kroppen både positivt och negativt.

Den fjärde balansen är att kroppen kan göra sig av med sina slaggprodukter. Att hålla kroppens vävnader rena är viktigt men överdriv inte! Man blir lika sjuk av att rensa ut för snabbt som för långsamt. Det kan man känna på när man får diarré. Att rensa ut för mycket och för ofta rensar ut viktiga näringsämnen.

Hälsa är inte bara en frånvaro av sjukdom. Därför säger samma definition av hälsa att även de fem sinnena, sinnet och anden ska vara tillfredsställda.

Att må bra, att njuta av livet, att utvecklas som människa och att de fem sinnena får sitt är lika viktigt som att kroppen fungerar.

De tre doshorna vata, pitta och kapha

Om du har hört talats om ayurveda någon gång har du säkert hört orden vata, pitta och kapha. Vad är det för någonting egentligen?

Till att börja med: Vata, pitta och kapha är de tre krafter som påverkar kroppen i olika riktningar. När det finns lagom av dem i kroppen skapar de hälsa, och när det finns för mycket, för lite, eller om de kommer på fel ställe i kroppen skapar de sjukdom.

Det som ayurveda handlar om är hur man genom sin livsstil kan förebygga obalans och hur man vid sjukdom kan rätta till denna obalans.

Hälsa är ett individuellt tillstånd. De bästa hälsoråden är anpassade efter individen. Ayurveda tror inte på normalvärden som ska passa för alla.

De sex kroppstyperna

För att ta reda på vilka hälsoproblem man har större risk att drabbas av har ayurveda ett system med sex olika kroppstyper.

De är Vata-typ, pitta-typ, kapha-typ samt de tre blandade typerna Vatapitta-typ, pittakapha-typ och vatakapha-typ.

Hos de blandade kroppstyperna hittar man blandade egenskaper och också blandade tendenser till obalanser inom vata, pitta och kapha.

Redan vid befruktningsögonblicket bestäms det hur mycket vata, pitta respektive kapha som är naturligt för just din kropp.

Så länge kroppen kan bevara denna ursprungsbalans mår du bra. Så fort din livsstil ändrar balansen finns sjukdom runt hörnet.

Om du inte vet vilken kroppstyp du har kan du följa vataråden på höst och vinter, kapharåden på våren och pittaråden på sommaren.

Allt är balans

För att du ska vara frisk är det lika viktigt att tillföra bra näring som det är att rena kroppen från slaggprodukter.

Du måste balansera aktivitet, utmaningar och motion med lika doser vila, återhämtning, avslappning och att unna dig det lättsamma i livet.

Det finns ingenting som är nyttigt för alla och i alla lägen. Om du är frisk rekommenderar ayurveda att du äter den kost som är lämplig för din kroppstyp. Om du är sjuk måste du ta reda på vilken kost som är lämplig för just ditt hälsotillstånd. Varje sjukdom har sin specifika diet.

”En av ayurvedas gamla texter säger att en patient som inte följer sina föreskrivna kost- och livsstilsråd inte kommer att få någon bra effekt av sina mediciner medan en patient som följer råden exemplariskt inte behöver några mediciner alls.”

 


De tre doshorna: vata, pitta och kapha

Vad är Vata? Allt som påverkar kroppen så att den blir torrare, lättare, kallare, ökar muskelspänning och gör kroppens funktioner oregelbundna.

När vata är i balans känner du dig pigg, alert och full av energi. Kroppen känns lätt och rörlig och du känner en naturlig entusiasm.

När vata är i obalans blir huden och slemhinnorna torra, du blir hård eller orolig i magen, du får svårt att sova och slappna av, kroppen känns svag och energilös och du blir lätt orolig och nervös. Smärta dyker upp när vata inte mår bra.

Vata kommer i obalans av kall mat och dryck, kallt och blåsigt väder, oregelbundna vanor, mat med mycket fibrer men lite fett, att inte äta sig mätt, överstimulans och brist på vila.

Du håller vata frisk genom att äta mat som innehåller olja och fett, äta mat som mättar, äta och dricka varmt, ha regelbundna vanor och se till att du får tillräckligt med vila och avslappning.

 

Vad är Pitta?Allt som hettar upp kroppen och ökar intensiteten hos både kroppens funktioner och temperamentet.

När pitta är i balans är aptiten god och matsmältningen fungerar som den ska, blodcirkulationen är bra, huden är frisk och mjuk och du känner dig stark och modig.

När pitta är i obalans kan du drabbas av magkatarr och lös mage, finnar och andra  hudbesvär, allergier, högt blodtryck, inflammationer och du blir lätt irriterad, arg och frustrerad.

Pitta kommer i obalans av hett klimat, salt, stekt mat, heta kryddor, kaffe, alkohol och en miljö som triggar din prestationsångest.

Du håller pitta frisk genom mat och dryck som svalkar av, vegetarisk mat, koriander, ghee och genom att släppa fram din lekfulla, lättsamma sida.

Vad är Kapha? Allt som gör kroppen kall, tung, oljig, överviktig, trög och slö.

När kapha är i balans är huden och slemhinnorna mjuka och friska, immunförsvaret är starkt, lederna är mjuka och väloljade, man känner sig stark, stabil och tålamodet är bra.

När kapha är i obalans kan man drabbas av svullnader, förkylning, astma, slem i luftvägarna, övervikt, illamående, diabetes och man blir lat, envis och överdrivet känslosam.

Kapha kommer i obalans av kall mat och dryck, fet mat med mycket mjölkprodukter, salt, socker, inaktivitet och brist på motion, kallt och fuktigt väder och att aldrig utmana sig själv.

Du håller kapha frisk genom värme, varm mat och dryck, en kost med mycket fibrer och gröna grönsaker, fisk, heta kryddor, gott om motion, aktiviteter och spännande utmaningar.

Text av Kristofer Edlund, Ayurvedisk läkare. Läs mer om honom här.

Publicerat i Artiklar, Inspiration, Våra vänner | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vi möter Kristofer Edlund, ayurvedisk läkare

 

3743

Kristofer Edlund är något så ovanligt som en svensk ayurvedisk läkare. Han åkte till Indien 1991 där han lärde sig hindi och sanskrit och ägnade många år åt att övertyga skolan om att ta in en västerlänning. När han kom in väntade 5,5 års studier innan han äntligen kunde titulera sig Dr. of Ayurvedic Medicine.

 

Du är Dr. of Ayurvedic Medicine. Det är en ovanlig titel i Sverige. Är du ensam om den?

Ayurveda betyder vetenskapen om livet. Det är ett medicinskt system och en
hälsovetenskap som har praktiserats i Indien oavbrutet i flera tusen år.

När jag gick utbildningen var det, förutom indier, bara en amerikan som hade genomgått den. Men sedan något år tillbaka finns det en person till med den titeln i Sverige.

Du studerade i Indien från 1991 till 2003, hur var det?

När jag åkte till Indien trodde jag att det bara var att åka ned och gå en ayurvedisk läkarutbildning. Men de tog inte in utlänningar så jag fick ägna många år åt lobbyarbete för att få en plats.

Lärde du dig hindi?

Ja, jag lärde mig hindi och pluggade även sanskrit innan jag kom in på utbildningen. Det var tur det, för utbildningen var på hindi, och sanskrit ingår i kursen.

Varför valde du ayurvedisk medicin?

Jag hade antagligen gått en vanlig läkarutbildning om det inte vore för att jag hade haft egna hälsoproblem och fått egen erfarenhet av den traditionella sjukvården här i Sverige.

Det var då jag sökte andra vägar och kom i kontakt med Ayurveda. Dels upptäckte jag att det funkade, dels ger Ayurveda svar på så otroligt mycket som handlar om hälsa.

Medicinska system har oftast inte någon förklaringsmodell, medan Ayurveda har en världsbild som förklarar hur man blir sjuk och hur man kan bli frisk. Den förklarar hur kroppen och naturen fungerar.

Ayurveda är ett fullständigt medicinskt system där man behandlar alla sorters sjukdomar. Det är särskilt sjukdomar där kost och livsstil är viktiga som Ayurveda behandlar med stor framgång.

Det man framför allt är duktig på är det som vi i dag vet är livsstilsrelaterat. Där har man kunskap som den västerländska medicinen inte lyckats ta till sig.

Det finns mycket forskning även inom den västerländska medicinen, men man har inte ännu lyckats göra det till en del av det man praktiserar. Det är lösa forskningsrön.

I den ayurvediska medicinen jobbar man alltid med livsstilsfrågor, oavsett vilka sjukdomar patienten kommer med. Det är inte bara medicin och behandling, utan man ger alltid kost- och livsstilsråd. Det är en del av behandlingen.

I Sverige ser vi alternativ medicin som komplement, men i Indien behandlas alla sorters sjukdomar med ayurveda. Det finns även ayurvediska specialistutbildningar på de flesta områden.

Vilka är de vanligaste hälsoproblemen som du stöter på?

Det jag framför allt har jobbat med de senaste åren är kroniska mag- och tarmbesvär, utbrändhet, smärta, stressrelaterat, sömnbesvär, dåligt immunförsvar etc.

De flesta som kommer till mig är ganska krassliga. De har ofta gått till läkare tio gånger utan att få adekvat hjälp.

Det behövs komplement till den vanliga sjukvården. De har till exempel svårare att ta hand om de patienter som behöver kostråd.

I Indien är ayurveda en del av vården, så det är större spridning på patienterna än i Sverige. Där använder man ayurveda från en enkel förkylning till cancer.

De mest populära ayurvediska sjukhusen i Indien är de för fertilitet, gynekologi och kvinnosjukdomar, sedan kommer de reumatiska besvären och autoimmuna sjukdomar.

Årstiderna och klimatet påverkar vår hälsa. I ayurveda anpassar man sin kost och sin livsstil för att undvika årstidsbundna sjukdomar.

I Sverige har man till exempel problem i slutet på vintern och början på våren med vinterkräksjuka, förkylningar, astma och hösnuva.

I Indien, som har ett varmt klimat, har man problem i slutet av sommaren med magkatarrer, varbölder i huden, gulsot och att man blir gul i huden utan att det finns någon smitta.

Godkänns din läkarexamen av Socialstyrelsen?

Nej, man får en läkarlicens i Indien, men den är än så länge inte godkänd i Sverige.
När jag var färdig med min ayurvediska läkarutbildning funderade jag på att söka till en läkarutbildning i Sverige, men jag bestämde mig för att bara ägna mig åt Ayurveda och göra det jag kan i Sverige.

Vart hittar man dig?

Du hittar min praktik Ganges i Stockholm. Jag föreläser även en del och håller i kurser. Välkommen!

Tack Kristofer för att vi fick veta mera om dig.

Läs gärna mera om Ayurveda i Kristofers gästblogginlägg här.

Publicerat i Artiklar, Våra vänner | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Kokoschoklad med blåbärsgrädde

 

4 portioner

Kokoschoklad

  • 2 dl hyvlat kakaosmör
  • 2 msk Holistic kokosolja
  • 1/2 dl björksocker eller valfri sötning
  • 1 krm vaniljpulver
  • 1 krm salt

Förberedelser:

Smält kakaosmör och kokosolja i en kastrull, rör sedan ner resten av ingredienserna. Lägg ett bakplåtspapper på en bricka eller plåt med en kant och ställ in i kyl för att stelna i ca 1 timme.

Blåbärsgrädde

Till servering

  • Färska blåbär

Riv chokladen grovt eller hacka den i önskade bitar. Vispa kokosgrädden fluffig, blanda i blåbärspulver och söta efter smak. Lägg bären i en skål och toppa med riven kokoschoklad och blåbärsgrädde, servera direkt.

Publicerat i Recept, Vegan | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Raw Lingon Nicecream

 

2 portioner

Förberedelser: Skala och dela bananerna i mindre bitar och lägg in i frysen

  • 3 frysta bananer i bitar
  • 4 msk Holistic Lingonpulver
  • Eventuell sötning efter smak: honung, kokossocker, agave, stevia

Mixa alla ingredienser till det blir glasskonsistens. Servera direkt, gärna med Chokladdoppade Lingonrån som du hittar här.

Publicerat i Raw Food, Recept, Vegan | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar