Är kokosolja skadligt för hjärta och kärl?

En ny rapport från American Heart Association har skapat en del rubriker.[1] I rapporten framhålls att mättat fett höjer kolesterolet (LDL) och ökar risken för hjärt- och kärl sjukdom. Eftersom kokosolja är ett mättat fett kan man helt logiskt undra om det verkligen är ett bra fett? Vi ska se vad som framkommer i rapporten och vad andra studier visar.

 

Rapporten från American Heart Association

Rapporten från det Amerikanska hjärtläkarförbundet (AHA) grundar sig främst på studier som genomfördes på 60-talet. I dessa studier fick deltagarna ersätta en del av det mättade fettet i sin kost med fleromättat fett, främst från sojabönsolja. Slår man ihop resultaten från studierna visar det att denna förändring sänkte kolesterolet och minskade risken för hjärt- och kärlsjukdom med 29%. Man drar slutsatsen att det bästa är att minska intaget av alla slag av mättat fett och ersätta det med fleromättat fett och enkelomättat fett från vegetabiliska oljor. Man slår också fast att transfetter är skadliga och ökar risken för flera sjukdomar och för tidig död.

 

Kolesterol

Man lägger i rapporten stor vikt vid att ett förhöjt kolesterol (LDL) är en nyckelfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Men här är forskarna idag väldigt oeniga. I en artikel i British Medical Journal Open från 2016 sammanfattar författarna resultaten från 19 olika studier på sammanlagt 68000 äldre. Där framkommer att ett högt kolesterol faktiskt är kopplat till en lägre dödlighet hos äldre. Förhöjt LDL-kolesterol i sig behöver alltså inte leda till hjärt- och kärlsjukdom och för tidig död. [2],[3] Inflammation framhålls istället idag som en nyckelfaktor för hjärt- och kärlsjukdom.

Kokosolja kan höja LDL-kolesterolet, vilket man sett i ett antal studier. MEN, betyder det att kokosolja faktiskt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom?

 

Kokosolja för hjärta och kärl

Kokosolja är ett speciellt mättat fett som till stor del består av mellanlånga och korta fettsyror till skillnad från annat mättat fett som innehåller mer långa fettsyror. Längden på fettsyrorna påverkar hur de beter sig i kroppen. Kokosolja består till ca 47 % av laurinsyra, vilket är en mellanlång fettsyra (MCFA) och endast 9 % palmitinsyra, en lång fettsyra (LCFA). Detta kan jämföras med palmolja som innehåller 0,1 % laurinsyra men 45 % palmitinsyra, ister och kycklingfett som innehåller 0,1 % laurinsyra och 26 % palmitinsyra och smör med 3 % laturinsyra och 27 % palmitinsyra (smör innehåller dock 11% myritinsyra som också är en mellanlång fettsyra).

Laurinsyra (%)                                     Palmitinsyra (%)

Kokosolja 47 9
Palmolja 0,1 45
Ister 0,1 26
Kycklingfett 0,1 26
Smör 3 27

 

I en artikel i British Medical Journal från 2016 sammanfattas två stora studier. Resultaten visar att de som intog mest mättat fett hade en högre risk för hjärt- och kärlsjukdom jämfört med de som åt minst mättat fett. Men intressant är att man i denna studie jämförde vad som händer om man ersätter de olika mättade fettsyrorna med fleromättat fett och enkelomättat fett. Man fann då att om man ersätter de mellanlånga mättade fettsyrorna laurinsyra och myritinsyra minskar inte risken för hjärt- och kärlsjukdom, den förblir oförändrad. Men om man däremot ersatte långa fettsyror som palmitinsyra med fleromättat och enkelomättat fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. [4]

En studie från Indien visar inte på någon koppling mellan intag av kokosolja och hjärt-kärl sjukdom. [5] En annan studie från Polynesien visar också att ett högt intag av kokosfett inte ger upphov till hjärt-kärlsjukdom även om den grupp som åt mest kokosfett hade ett högre kolesterolvärde än de andra. [6]

Man kan alltså inte dra allt mättat fett över en kam och att bara titta på LDL-kolesterol ger inte hela bilden av hur något påverkar hjärta och kärl.
Ett balanserat intag av fetter

En viktig sak som bör poängteras är att vi behöver få ett balanserat intag av mättat fett, omättat och fleromättat och en balans mellan omega-3 och omega-6. Artikeln fån AHA belyser att en del av befolkningen har ett obalanserat fettintag med för mycket mättat fett och för lite fleromättat och enkelomättat fett. Det är obalansen som är problemet och inte det mättade fettet i sig. En fara med alla trender inom hälsa, även trenden med kokosolja är att det lätt blir obalanserat. Låter man en stor del av fettintaget bestå av kokosfett får man inte i sig tillräckligt med andra viktiga fettsyror som fleromättade och enkelomättade fettsyror. Man går då miste om de unika egenskaper dessa fetter har.

En kombination av olika fetter från exempelvis kokos, oliv, linfrö, fet fisk, smör, nötter, fröer, avokado osv. är det bästa för kroppen.

[1] Frank M. Sacks et al Dietary Fats and Cardiovascular Disease: A Presidential Advisory From the American Heart Association June 20, 2017, Volume 135, Issue 25 http://circ.ahajournals.org/content/early/2017/06/15/CIR.0000000000000510

[2] Uffe Ravnskov och medförfattare, Kolesterolhypotesen måste vara fel Läkartidningen. 2016;113:D6L7 http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2016/07/Kolesterolhypotesen-maste-vara-fel/

[3]  Ravnskov U1 et al  Lack of an association or an inverse association between low-density-lipoprotein cholesterol and mortality in the elderly: a systematic review. BMJ Open. 2016 Jun 12;6(6) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27292972

[4] Zong Geng  et al. Intake of individual saturated fatty acids and risk of coronary heart disease in US men and women: two prospective longitudinal cohort studies BMJ 2016; 355 :i5796 http://www.bmj.com/content/355/bmj.i5796

 

[5] http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9316363

 

[6]http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Cholesterol%2C+coconuts%2C+and+diet+on+Polynesian+atolls%3A+a+natural+experiment%3A+the+Pukapuka+and+Tokelau+I

 

Publicerat i Artiklar, Kroppen, Superfood | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Grön kraft proteinyoghurt

Proteinyoghurt

1 portion

Förbered kokosyoghurten enligt anvisning.

Mixa allt, utom bären till en kräm i en matberedare.

Servera med bär och eventuellt hackade nötter.

Publicerat i Raw Food, Recept, Superfood, Vegan | Etiketter , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ekologiskt i alla lägen- eller?

Ekologiskt växer lavinartat och det är vi glada för. Det är ett sätt att minska belastningen från kemikalier i vår kropp och att påverka vår miljö i en positiv riktning, framförallt om vi även väljer närodlat.

Det finns en amerikansk organisation som kallas EWG (Enviromental Working Group) som varje år sammanställer de livsmedel som är mest besprutade (The dirty dozen) och som innehåller flest antal bekämpningsmedel. Samt de livsmedel som innehåller minst bekämpningsmedel (The clean fifteen).

De livsmedel som anses vara bäst behöver inte betyda att de är fria från bekämpningsmedel. De innehåller dock betydligt mindre mängder och färre bekämpningsmedel. För att jämföra jordgubbar, nummer ett på listan över sämre livsmedel, kan innehålla så mycket som 17 olika bekämpningsmedel! Medans avokado, nummer ett på listan över bättre livsmedel visade att 99 % innehöll inga bekämpningsmedel alls.

The dirty dozen 2017

  1. Jordgubbar
  2. Spenat
  3. Nektariner
  4. Äpplen
  5. Persika
  6. Päron
  7. Körsbär
  8. Vindruvor
  9. Selleri
  10. Tomat
  11. Paprika
  12. Potatis (svensk potatis är mkt besprutad och hamnar högre i listan)

Se hela listan över de sämsta livsmedlen

 

The clean fifteen 2017

  1. Majs (Obs! undvik p.g.a. GMO)
  2. Avokado
  3. Ananas
  4. Vitkål
  5. Lök
  6. Frysta gröna ärtor
  7. Papaya
  8. Sparris
  9. Mango
  10. Aubergine
  11. Honungsmelon
  12. Kiwi
  13. Cantaloupemelon
  14. Blomkål
  15. Grapefrukt

Se hela listan över de bästa livsmedlen

Gör bra val och välj ekologiskt

Forskning har visat att man fyller på med bekämpningsmedel i kroppen om man regelbundet äter frukt och grönt som inte är eko. Den största boven är exotisk frukt som till exempel vindruvor. Dessa ämnen lagras i kroppen, skapar en coctaileffekt och man vet fortfarande inte exakt hur de påverkar människokroppen men man vet att de är skadliga.

För att vara säker på att få i sig så lite främmande ämnen som möjligt; välj främst ekologiskt, skölj frukt och grönt och eventuellt skala om du vill vara extra försiktig.

Gör så gott du kan utifrån dina förutsättning och glöm inte bort att njuta av den maten du äter, ekologiskt eller inte.  Ju mer ekologiska val vi gör idag desto större utbud av ekologiska livsmedel i framtiden.

Publicerat i Artiklar, Tips | Etiketter , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Power Meal smoothie

1 pers

  • ½ urkärnad avokado
  • 1 banan (frusen i skivor eller färsk)
  • 1 ½ msk Holistic powermeal
  • 1-2 urkärnade dadlar
  • 2 tsk pressad citron
  • 2 ½ dl mandelmjölk
  • 2 ½ dl vatten

Mixa alla ingredienserna i en mixer.

Publicerat i Raw Food, Recept, Vegan | Etiketter , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Bakterier mot allergi – funkar det?

 Vår normala bakterieflora innehåller cirka 100 000 miljarder bakterier vilket utgör 90 % av kroppens celler. Direkt när vi föds börjar bakteriefloran byggas upp vilket är väldigt viktigt för att immunsystemet ska utvecklas ordentligt. För låg exponering för bakterier tidigt i livet kan leda till obalans i immunsystemet vilket ökar risken för allergi. Detta tros vara en av orsakerna till att länder som har ett ”västerländskt levnadssätt” har stora problem med allergi, medan låg levnadsstandard ofta är kopplad till lägre allergifrekvens.

Man har i studier funnit att barn som växer upp med många syskon, delar sovrum, har husdjur, bor på landet och bor på bondgård har inte lika ofta är allergiska som andra barn. [1] Troligen p.g.a. att de kommer i kontakt med fler bakterier och andra mikroorganismer. Frågan är om tillskott av bakterier tidigt i livet kan minska risken för allergiska problem, däribland eksem?

 

Lactobacillus rhamnosus GG mot allergi

Lactobacillus rhamnosus GG (LGG) är en av världens mest välstuderade bakteriestammar. Det är en mjölksyrabakterie som används i kosttillskott och livsmedel.

159 gravida kvinnor vars barn löpte stor risk att utveckla allergi fick två till fyra veckor före förlossning antingen LGG eller placebo. Under följande sex månader fick sedan antingen den ammande mamman eller barnet LGG. Vid två års ålder var frekvensen av eksem 50 procent lägre hos de barn som fått LGG jämfört med barnen i kontrollgruppen.[2]  Resultaten kvarstod fortfarande vid fyra och sju års ålder. [3], [4]

Att få i sig nyttiga mjölksyrabakterier tidigt i livet är en god idé. Det verkar till och med vara en av de mest naturliga processerna för att bygga upp immunförsvaret, då bröstmjölk kan innehålla så mycket som 700 olika arter av bakterier naturligt.

 

Intressant kuriosa om bakterier 

  • Hundägare delar många bakterier med sin hund, faktiskt mer än med sina barn.
  • Bakterier från jorden som vi inandas och sväljer när vi påtar i jorden kan vara lika bra för hälsan som att äta de allra finaste frukter och grönsaker som odlats i jorden.
  • Rum som vädrats genom att ett fönster stått öppet innehåller många gynnsamma bakterier från jord, växter och vatten, men få dåliga bakterier. Luften i rum med ventilationsanläggning innehåller nästan bara våra kroppsegna bakterier, vilket gör att man går miste om den stimulans som ”nya” bakterier kan ge immunsystemet.

 

[1] Kuo CH et. al. Early life exposure to antibiotics and the risk of childhood allergic diseases:

An update from the perspective of the hygiene hypothesis. J Microbiol Immunol Infect. 2013 Jun 7. pii: S1684-1182(13)00074-1 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23751771

 

[2] Kalliomaki M, Salminen S, Arvilommi H, Kero P, Koskinen P, Isolauri E. Probiotics in primary prevention of atopic disease:a randomised placebo-controlled trial. Lancet 2001; 357:

1076-9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Probiotics+in+primary+prevention+of+atopic+disease%3Aa+randomised+placebo-controlled+trial

 

[3] Kalliomaki M. Probiotics and prevention of atopic disease: 4-year follow-up

of a randomised placebo-controlled trial. Lancet 2003; 361:1869-71. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Probiotics+and+prevention+of+atopic+disease%3A+4-year+follow-up

 

[4] Kalliomaki M. Probiotics during the first 7 years of life: A cumulative risk reduction of eczema in a

randomized, placebo-controlled trial. J Allergy Clin Immunol2007; 119: 1019-1021. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Probiotics+during+the+first+7+years+of+life%3A+A+cumulative+risk+reduction+of+eczema+in+a

 

Publicerat i Artiklar, Kroppen, Mage | Etiketter , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Falafel men gurkmajonnäs

Falafel

  • 2 pkt kikärtor, avrunna och sköljda
  • 1 dl Holistic psylliumfrö
  • 1 stor näve färsk koriander
  • 1 ½ lök i bitar
  • 2 tsk salt
  • 1 stor klyfta vitlök
  • 2 tsk citronsaft
  • Olivolja till stekning

Gurkmajonnäs

  • ½ riven urvattnad gurka
  • 2 dl blötlagda cashewnötter
  • 1 dl vegetabilisk creme fraiche
  • 1 liten klyfta vitlök
  • 1 skopa Holistic c-vitamin
  • salt efter behag

Servering

  • Romansallad
  • Röd paprika
  • Tomater

 

Mixa alla ingredienser till falafel till en slät konsistens. Forma smeten till bollar eller små biffar och lägg i en ugnsform. Ställ in i ugnen på 175 grader och stek i 20 minuter tills de blir fasta och lite torra.

Under tiden mixa alla ingredienser till majonnäsen och låt stå och dra i kylskåpet.

Ta sedan ut falafel ur ugnen och stek i olivolja tills de får färg på båda sidorna.Servera i romansallad med hackad paparika, tomat och gurkmajonnäs.

 

Publicerat i Raw Food, Recept, Vegan | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Toppa ditt te med spirulina

  • Vafritt! Toppa med skummad havremjölk (vi använde Oatly Ikaffe)

Koka vatten och häll upp i en kopp. Blanda i spirulina och kokosolja, smaka av. Tillsätt sedan kryddor efter smak; kanel och muskot. Toppa med skummad växtbaserad mjölk om du önskar.

Publicerat i Raw Food, Recept, Superfood, Vegan | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Coco chiabowl

Mixa alla ingredienser tills det är slätt. Servera med färska bär och kokoschips.

Publicerat i Raw Food, Recept, Superfood, Vegan | Etiketter , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Magnesiumupptag via huden? Självklart!

Bad i magnesiumrikt saltvatten är en av de äldsta behandlingsmetoderna vid hudproblem. Men frågan är om magnesium kan absorberas av huden och nå ut till resten av kroppen? Svaret är ja!

Magnesium genom huden

Uppfattningen har länge varit att magnesium inte kan absorberas genom huden. En av anledningarna är att översta lagret av huden som kallas hornhuden (stratum corneum) är negativt laddad. Det har därför antagits att magnesiumjonen som är positivt laddad inte kan passera. Detta har varit lite förvirrande eftersom både erfarenheter och studier pekat på att magnesiumrikt saltvatten som appliceras direkt på huden har haft en systemisk effekt dvs. en effekt på hela kroppen.[1] En studie från 2016 bekräftar nu att magnesium kan absorberas av huden och att det framförallt sker via hårsäckarna. Man mätte upptaget efter 5, 15 och 60 minuter. Mängden absorberat magnesium var som högst efter 60 minuter. När man pluggade igen hårsäckarna blev upptaget av magnesium betydligt lägre. [2]

Magnesium för hudproblem

Att bada i magnesiumrikt saltvatten är som sagt en väldigt gammal behandlingsmetod för olika typer av hudproblem. Modern forskning bekräftar att det fungerar. I en studie på eksem fick deltagarna bada i saltvatten från Döda havet 15 minuter per dag. De var sina egna kontroller genom att de badade den ena armen i saltvatten och den andra armen i vanligt vatten. Huden analyserades en gång i veckan under sex veckor. Man fann att bad i saltvattnet gav signifikanta förbättringar i hudens barriärfunktion och fuktighet. Det gav också minskad rodnad, hårdhet och strävhet vilket tyder på minskad inflammation i huden. Forskarna antar att effekten kommer ifrån det rika innehåller av magnesium i saltet eftersom magnesiumsalt är välkänt för att binda vatten, påverka nybildningen av hudens celler och förbättra hudens barriärfunktion.[3]

[1] Chandrasekaran et. al Effects of magnesium deficiency–more than skin deep Exp Biol Med (Maywood). 2014 Oct;239(10):1280-91.

[2] Chandrasekaran et. al. Permeation of topically applied Magnesium ions through human skin is facilitated by hair follicles. Magnesium Research. 2016;29(2):35-42. http://www.jle.com/download/mrh-307878-permeation_of_topically_applied_magnesium_ions_through_human_skin_is_facilitated_by_hair_follicles–WOtos38AAQEAAAmSLW0AAAAB-a.pdf

[3] Proksch E et al Bathing in a magnesium-rich Dead Sea salt solution improves skin barrier function, enhances skin hydration, and reduces inflammation in atopic dry skin. Int J Dermatol. 2005 Feb;44(2):151-7 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15689218

Publicerat i Artiklar, Kroppen, Mineraler | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ananas- och mandelsmoothie

Mixa först mandlarna och vätskan tills det blir slätt. Tillsätt sedan resten av ingredienserna och mixa tills det blir slätt.

Publicerat i Raw Food, Recept, Vegan | Etiketter , , , , , , , | 2 kommentarer