I dag finns det mer än 100 olika sjukdomar som räknas som autoimmuna. Kvinnor drabbas mycket mer drabbade än män. Vad är egentligen autoimmunitet? Och kan vi göra någonting för att lindra symptomen?
Vad är autoimmunitet?
Autoimmuna sjukdomar ökar kraftigt i hela västvärlden och i dag räknar man med att 50 miljoner amerikaner lever med en eller flera autoimmuna sjukdomar, och antalet stiger hela tiden. Autoimmuna sjukdomar är nu den andra vanligaste orsaken till kronisk sjukdom i USA efter hjärt-och kärlsjukdomar.
Men vad är då en autoimmun sjukdom?
Kroppens immunförsvar har till uppgift att försvara dig mot infektioner och sjukdomar. Den största delen av vårt immunförsvar är placerat i din mage- och tarm, det kallas för GALT – (Gut Associated Lymfoid Tissue). Immunförsvaret aktiverar en mängd olika mekanismer och det finns flera olika typer av immunförsvarsceller, bland annat B-celler.
Våra B-celler tillhör vårt immunförsvar genom att de bildar antikroppar som har till uppgift att identifiera skadliga ämnen som t.ex. virus, parasiter eller bakterier. Vid autoimmunitet bildas antikroppar mot kroppens egna vävnader eller organ på ett skadligt sätt, dessa antikroppar kallas för autoantikroppar.
När antikroppar bildas mot kroppens egna vävnader startar en successiv nedbrytning av ett organ (t.ex. sköldkörteln vid sköldkörtelsjukdom eller bukspottskörteln vid diabetes typ 1). Symptomen kommer från de organ som drabbas eller så kan hela system drabbas t.ex. vid ledgångsreumatism.
Det är vanligt att vi alla har mer eller mindre autoimmuna processer som pågår i kroppen, men vid autoimmunitet blir alltså dessa processer för stora och skadliga.
I dag räknar man med att det finns över 100 olika sjukdomar som är autoimmuna, och de kan drabba olika organ och vävnader i hela kroppen. Här är några exempel:
Sköldkörteln
Hjärnan
Mage-tarm, blod
Huden
Skelett, muskler, lungor
Autoantikropper kan också hittas hos personer som inte har klassiska autoimmuna sjukdomar utan hos dem som t.ex. har cancer eller kroniska sjukdomar.
Vad beror autoimmuna sjukdomar på?
Det finns inte EN orsak till att man drabbas av autoimmunitet, utan det verkar vara flera faktorer som är involverade. Den genetiska faktorn, det vill säga om du har en släktning som har en autoimmun sjukdom, kan vara en riskfaktor, men den behöver inte vara avgörande. Ofta märks en trigger av något slag innan en autoimmun sjukdom bryter ut. Ibland kan en infektion göra att du får en autoimmun sjukdom, ibland en jobbig emotionell händelse. Många triggers samspelar, du ser nedan i bilden vad som kan göra att man faktiskt drabbas av dessa sjukdomar:
Som du ser på bilden är det många olika faktorer som kan trigga autoimmunitet, vad som triggar är individuellt. En del av oss får ingen skadlig autoimmunitet, trots att vi har flera av ovanstående triggers, medan andra drabbas hårdare.
Östrogen
Kvinnor har en högre potentiell risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar, och här är östrogen en av anledningarna. Under kvinnans fertila år är östrogennivåerna höga, och då är risken att drabbas av autoimmuna sjukdomar högre. Detta verkar ha med kvinnors produktion av B-celler att göra, då de är involverade i vår antikroppsproduktion.
Det har också en betydelse för hur östrogen avgiftas genom levern, det kallas för östrogenmetabolism. Hur dina östrogennivåer avgiftas och hur de fungerar kan du se i ett dutch-test som görs av etablerade funktions- och näringsterapeuter.
I nya studier har man också kunnat se att testosteron har betydelse då de minskar B-cellernas aktivitet genom ett protein som kallas BAFF. Det skulle innebära att testosteron då ger ett skydd mot autoimmuna sjukdomar.
Mat och mage-tarm
Mage och tarm är viktuiga att ta hand om för att inte drabbas av autoimmunitet, då större delen av vårt immunförsvar är beläget här. Ta bort mat du är överkänslig mot eller som kan trigga inflammation, ät långsamt, tugga ordentligt för att optimera din matsmältning.
Att vi undviker mat som kan ge korsreaktioner verkar också vara betydelsefullt vid autoimmunitet. Viss mat som t.ex. gluten och soja har liknande aminosyrasekvenser, och ibland kan alltså en person som har en glutenkänslighet eller glutenintolerans också reagera mot t ex soja. Datis Kharrazian är läkare och forskare och skriver mer om detta.
Många har mage-tarm-problematik. Det kan röra sig om alltifrån parasiter, överväxt av svamp, SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth), obalans i tarmfloran, läckande tarm m.m. I själva verket har 50 procent av de som har någon autoimmun sjukdom också SIBO.
Stress
Stressen har ökat markant i vårt samhälle, och det skapar en sårbarhet hos immunsystemet som ger hormonobalanser och mycket störningar i vårt mikrobiom. Som stress räknas även emotionell stress, oxidativ stress och obearbetade trauman. Även alla elektromagnetiska fält som vi omges av skapar en stress för kroppen.
Toxiner och virus
Miljögifter, plaster och toxiner i våra produkter och i vår mat är någonting som har ökat i takt med industrialiseringen. Toxiner och gifter lagras i vår kropp och har ofta lång halveringstid.
Virus som herpes och epstein-barr är mycket vanligt förekommande i dag. Många av oss har dessa virus utan att de orsakar problem. Virus kan många gånger leva i symbios med oss människor. Ett virus som får fritt spelrum av någon anledning (orsakas ofta av någon trigger) kan snabbt ställa till problem och är en vanlig orsak till autoimmunitet.
Autoimmuna sjukdomar startar många år tidigare än de blommar ut.
Att ha förhöjda autoantikroppar är någonting som du inte känner av, utan det är ett förlopp som pågår i det tysta. I själva verket kan du ha förhöjda autoantikroppar i upp till 10 år innan en autoimmun sjukdom bryter ut. Det är därför dessa sjukdomar är så komplexa och svåra att definiera.
För autoimmun sköldkörtelsjukdom tar det i genomsnitt 7 år innan sjukdomen visar sig. För reumatoid artrit tar det i snitt 13 år, och för diabetes typ 1 tar det i snitt 10 år innan sjukdomen visar sig.
Många antikroppar kan mätas med blodprover. Om din läkare mäter dina antikroppar och det visar sig att de är förhöjda pågår det en inre nedbrytande biokemisk process som är viktig att bryta. De förhöjda antikropparna visar dock inte varför detta sker. Här behöver man lägga ett detektivarbete för att förstå just den individuella patienten och vad som kan ha satt igång de autoimmuna processerna.
Behandling
I dag behandlas autoimmuna sjukdomar med symptomdämpande läkemedel i respektive organ, inom skolmedicinen istället för att, som i det funktionsmedicinska synsättet, gå till grundorsaken till problemet.
Du behöver uppsöka en läkare om du har någon form av autoimmun sjukdom för att få läkarvård. Om du behöver ytterligare hjälp med kost- och näringsförslag för att eliminera ytterligare triggers kan du även uppsöka en etablerad funktionsmedicinsk näringsterapeut.
Vid autoimmuna besvär behöver du eliminera mat som kan trigga autoimmunitet:
Läs gärna drknews.com/autoimmune-gut-repair-diet
Referenser:
Litteraturtips
Vad behöver du? Vi har vitaminer, mineraler och kosttillskott för alla typer av behov.