Den dolda kvinnosjukdomen endometrios

Endometrios är en sjukdom som drabbar kvinnor och innebär att vävnad som liknar livmoderns slemhinna växer utanför livmodern.  Sjukdomen förknippas med stark smärta och ibland även infertilitet (1). Tyvärr går det ofta flera år från första symtomet till ställd diagnos vilket kan bero på att endometrios är en svårdiagnostiserad sjukdom. En annan orsak kan vara att kvinnobesvär ofta normaliseras. Detta innebär att mörkertalet troligen är stort eftersom många kvinnor är omedvetna om att de lider av endometrios (2,3).

Vad är då egentligen endometrios?

Endometrios är en sjukdom där vävnad som liknar livmoderns slemhinna växer utanför livmodern vilket kan orsaka smärta och ibland även infertilitet beroende på var endometriosen sitter (1). Det är nästan lika vanligt att de som har endometrios får egna biologiska barn som de utan endometrios men det är vanligare att bli gravid via IVF hos kvinnor med endometrios. De vanligaste platserna där endometrios hittas är bukhinnan, äggstockar, urinblåsa, rektum och skiljeväggen mellan rektum och vagina. I vissa fall har endometrios även funnits i ljumskar, lungor och lungsäckar (3). Endometrios drabbar ungefär 10 % av världens kvinnor i fertil ålder (4), men mörkertalet är stort. Det är en kronisk sjukdom som associeras med svår smärta särskilt vid mens men många kvinnor med endometrios har mer eller mindre konstant smärta (2). Vid endometrios ses ökad inflammation i kroppen och immunförsvaret försöker oskadliggöra livmodercellerna som hamnat utanför livmodern. Detta kan leda till bildning av ärrvävnad och sammanväxningar i bäckenet och andra delar av kroppen (1).

Hur uppstår endometrios?

Hur endometrios uppstår är i dagsläget oklart. En teori är att det beror på så kallad retrograd menstruation. Retrograd menstruation innebär att mensblod, som innehåller celler från livmoderslemhinnan, går via äggledarna och in i bukhålan och inte bara ut via slidan vid menstruation. Retrograd menstruation kan resultera i att celler från livmoderslemhinnan hamnar utanför livmodern där de kan implanteras och växa och därmed orsaka endometrios (4). Det faktum att retrograd menstruation förekommer hos 76–90 % av alla menstruerande kvinnor pekar dock på att det inte kan vara den enda orsaken till sjukdomen (4). Oavsett hur endometrios uppstår så kommer livmoderceller som hamnat utanför livmodern växa till sig under menscykelns gång och blöda på samma sätt som mens. Endometrios på äggstockar kan därför med tiden leda till att det bildas blodfyllda cystor, så kallade chokladcystor.

Symtom på endometrios

Nedan listas några vanliga symtom på endometrios:

• Smärtsamma menstruationer
• Kronisk bäckensmärta
• Smärta under och/eller efter samlag
• Smärtsamma tarmrörelser
• Smärtsam urinering
• Trötthet
• Depression eller ångest
• Illamående och uppsvälld mage

De varierande symtomen gör endometrios till en svårdiagnostiserad sjukdom. Många personer som lider av sjukdomen är inte medvetna om att de har endometrios och det går ofta flera år mellan symtomdebut och ställd diagnos (4).  Endometrios ger ofta minskad livskvalité på grund av svår smärta, trötthet, depression, ångest och infertilitet. Vissa personer med endometrios stannar hemma från jobb eller skola på grund av smärtorna (5).

Orsaker till endometrios

Orsaken till endometrios tros vara multifaktoriell, vilket innebär att många olika faktorer som livsstil, miljö och genetik bidrar till utveckling av sjukdomen. Näringsbrister, hormonell obalans och mag- och tarmhälsa är faktorer som tros kunna påverka utvecklingen av endometrios.

Näringsbrister

Kost och näring påverkar utvecklingen av endometrios (6) och näringsbrister på bland annat D-vitamin (7,8,9,10), zink (11) och magnesium (12) ses ofta hos kvinnor med endometrios. Vid endometrios ses som känt en ökad inflammation i kroppen och D-vitaminbrist associeras med autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar (13). D-vitamin minskar på inflammation genom att öka på antiinflammatoriska ämnen och minska på proinflammatoriska ämnen i kroppen (14). Dessutom finns receptorer för D-vitamin i äggstockar och livmoder hos alla kvinnor vilket tyder på att D-vitamin är ett viktigt vitamin för dessa organ (15).

Ett annat näringsämne som verkar antiinflammatoriskt är omega-3 (16) och forskning tyder på att en kost rik på omega-3-fettsyror kan skydda mot utvecklingen av endometrios (17). En kost rik på omega-6-fettsyror däremot ökar på pro-inflammatoriska ämnen vilket kan leda till ökad mensvärk (18). Kurkumin, ett ämne som finns i gurkmeja, är liksom omega-3 känt för sin antiinflammatoriska effekt och skulle därmed kunna vara fördelaktigt vid endometrios (19).

E-vitamin, B-vitaminer och en kost med höga nivåer av folsyra och C-vitamin kan hämma utvecklingen av endometrios (20,21). I en studie på endometriospatienter såg man att ju mer antioxidanter i form av E-vitamin, C-vitamin, selen och zink som kvinnorna fick i sig desto mildare symtom hade dem och ju lägre intag av dessa näringsämnen, desto allvarligare symtom sågs (11). Ett ökat intag av magnesium förknippas med en lägre risk för endometrios (10). Magnesium bidrar till att glatt muskulatur slappnar av vilket kan minska på mensvärk och möjligtvis även retrograd menstruation (22). Ett regelbundet intag av magnesium kan även leda till minskad oxidativ stress i livmodern (23).

Kost och maghälsa

Eftersom endometrios kopplas till ökad inflammation kan en antiinflammatorisk kost och livsstil hjälpa. Forskning visar att kvinnor som äter en kost som korrelerar med ökad inflammation är betydligt mer benägna att ha endometrios jämfört med de som äter en mer antiinflammatorisk kost (17).

Livsmedel som ökar inflammation (18,24,36,37,38)

Raffinerat spannmål

Socker

Griskött

Rött kött

Transfett

Mejeriprodukter

Omega-6

Livsmedel som minskar inflammation (24)

Grönsaker

Frukt

Bär

Omega-3

Maghälsa viktig vid endometrios

IBS (irritable bowel syndrome) är två till tre gånger vanligare hos kvinnor som diagnostiserats med endometrios jämfört med kvinnor utan endometrios (19,25). Både IBS och endometrios associeras med kronisk låggradig inflammation (17). Det är också vanligt att kvinnor med endometrios har en obalanserad tarmflora, så kallad dysbios, varför tillskott av prebiotika (mat till tarmens goda bakterier) kan vara fördelaktigt för dessa kvinnor (26). Dessutom är matintoleranser fyra gånger vanligare hos patienter med endometrios jämfört med friska kontroller (27). I en studie på 207 kvinnor med endometrios gav en glutenfri kost en signifikant förbättring av symtomen hos 75 % av kvinnorna (28).

Hormonella obalanser

En obalans mellan de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, där östrogen dominerar, kan öka graden av endometrios. Östrogendominans associeras även med ökad inflammation i livmodern och andra livmoderliknande vävnader som ses vid endometrios (17). Därför kan det vara bra att stötta kroppens progesteronbildning och östrogennedbrytning. Bildningen av progesteron är bland annat beroende av vitamin B6, E-vitamin och C-vitamin (29,30). E-vitamin är en antioxidant som hjälper kroppen att rensa ut överskottsöstrogen och kan därmed balansera upp förhållandet mellan progesteron och östrogen. Selen, kostfibrer och Indol-3-karbinol, som finns i kålväxter, kan balansera hormonnivåerna vid överskott på östrogen genom att stötta nedbrytningen av östrogen i levern (31,32,33). Även D-vitamin och zink kan balansera ett högt östrogen (34,35).

Behandling av endometrios

Vid behandling av endometrios är det viktigt att minska på inflammation, öka intaget av näringsämnen samt stötta kroppens hormonbalans och avgiftningssystem. Inom sjukvården behandlas endometrios med smärtstillande läkemedel, operation och/eller genom hormonell behandling med p-piller, gestagener eller GnRH-analoger (3).

Kontakta vården om du misstänker att du lider av endometrios.

Referenser

1. World Health Organization (WHO). International Classification of Diseases, 11th Revision (ICD-11) Geneva: WHO 2018.

2. Agarwal SK., et al. Clinical diagnosis of endometriosis: a call to action. Am J Obstet Gynecol. 2019(4):354-64.

3. Endometrios - Internetmedicin

4. Zondervan KT., et al. Endometriosis. N Engl J Med. 2020; 382:1244-56.

5. Nnoaham K, Hummelshoj L, Webster P, et al. Impact of endometriosis on quality of life and work productivity: a multicenter study across ten countries. Fertil Steril. 2011;96(2):366-73.e8.

6. Halpern G., et al. Nutritional aspects related to endometriosis. Rev Assoc Med Bras (1992). 2015 Nov-Dec;61(6):519-23.

7. Qiu, Y., et al. Vitamin D status in endometriosis: a systematic review and meta-analysis. Arch Gynecol Obstet 302, 141–152 (2020).

8. Miyashita M., et al. Effects of 1,25-Dihydroxy Vitamin D3 on Endometriosis. J Clin Endocrinol Metab. 2016 Jun;101(6):2371-9.

9. Delbandi AA., et al. Vitamin D deficiency as a risk factor for endometriosis in Iranian women. J Reprod Immunol. 2021 Feb;143:103266.

10. Harris HR., et al. Dairy-food, calcium, magnesium, and vitamin D intake and endometriosis: a prospective cohort study. Am J Epidemiol. 2013 Mar 1;177(5):420-30.

11. Hernández Guerrero CA., et al. Endometriosis and deficient intake of antioxidants molecules related to peripheral and peritoneal oxidative stress. Ginecol Obstet Mex. 2006 Jan;74(1):20–8.

12. Orlova S., et al. Risk factors and comorbidities associated with magnesium deficiency in pregnant women and women with hormone-related conditions: analysis of a large real-world dataset. BMC Pregnancy Childbirth. 2021 Jan 22;21(1):76.

13. Nothnick WB. Treating endometriosis as an autoimmune disease. Fertil Steril. 2001 Aug;76(2):223-31.

14. Sassi F., et al. Vitamin D: Nutrient, Hormone, and Immunomodulator. Nutrients. 2018 Nov 3;10(11):1656.

15. Almassinokiani F., et al. Effects of Vitamin D on Endometriosis-Related Pain: A Double-Blind Clinical Trial. Med Sci Monit. 2016 Dec 17;22:4960-4966.

16. Mori TA, Beilin LJ. Omega-3 fatty acids and inflammation. Curr Atheroscler Rep. 2004 Nov;6(6):461-7.

17. Habib N., et al. Impact of lifestyle and diet on endometriosis: a fresh look to a busy corner. Prz Menopauzalny. 2022 Jun;21(2):124-132.

18. Butticè S., et al. Lumbar ureteral stenosis due to endometriosis: our experience and review of the literature. Case Rep Urol 2013; 2013: 812475.

19. Wu CY., et al. The risk of irritable bowel syndrome in patients with endometriosis during a 5-year follow-up: a nationwide population-based cohort study. Int J Colorectal Dis 2015; 30: 907-912.

20. Demézio da Silva CV., et al. Dietary Inflammatory Index score and risk of developing endometriosis: a case-control study. J Endometr Pelvic Pain Disord 2021; 13: 32-39.

21. Darling AM., et al. A prospective cohort study of vitamins B, C, E, and multivitamin intake and endometriosis. J Endometr. 2013; 5: 17-26.

22. Yalçın Bahat P, Ayhan I, Üreyen Özdemir E, İnceboz Ü, Oral E. Dietary supplements for treatment of endometriosis: A review. Acta Biomed. 2022 Mar 14;93(1):e2022159.

23. Hoşgörler F., The Chronic Use of Magnesium Decreases VEGF Levels in the Uterine Tissue in Rats. Biol Trace Elem Res. 2020 Aug;196(2):545-551.

24. Stromsnes K., et al. Anti-Inflammatory Properties of Diet: Role in Healthy Aging. Biomedicines. 2021 Jul 30;9(8):922.

25. Schomacker ML., et al. Is endometriosis associated with irritable bowel syndrome? A cross-sectional study. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 2018; 231: 65-69.

26. Ata B., et al. The endobiota study: comparison of vaginal, cervical and gut microbiota between women with stage 3/4 endometriosis and healthy controls. Scientific reports. 2019;9(1):1–9.

27. Schink M., et al. Different nutrient intake and prevalence of gastrointestinal comorbidities in women with endometriosis. J Physiol Pharmacol. 2019. Apr;70(2).

28. Marziali M., et al. Gluten-free diet: a new strategy for management of painful endometriosis related symptoms? Minerva Chir 2012; 67: 499-504.

29. Henmi H., et al. Effects of ascorbic acid supplementation on serum progesterone levels in patients with a luteal phase defect. Fertil Steril. 2003 Aug;80(2):459-61. 

30. Chamras H., et al. Novel interactions of vitamin E and estrogen in breast cancer. Nutr. Cancer. 2005;52(1):43-8.

31. Lee SO., et al. Selenium disrupts estrogen signaling by altering estrogen receptor expression and ligand binding in human breast cancer cells. Cancer Res. 2005 Apr 15;65(8):3487-92.

32. Gaskins A.J., et al. Effect of daily fiber intake on reproductive function: the BioCycle Study. Am J Clin Nutr. 2009 Oct; 90(4): 1061–1069. 

33. Fowke JH, Longcope C, Hebert JR. Brassica vegetable consumption shifts estrogen metabolism in healthy postmenopausal women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2000;9(8):773‐779.

34. Knight J.A., et al. Vitamin D association with estradiol and progesterone in young women. Cancer Causes Control. 2010 Mar;21(3):479-83. 

35. Nasiadek M., et al. The Role of Zinc in Selected Female Reproductive System Disorders. Nutrients. 2020 Aug 16;12(8):2464.

36. Guagnano MT., et al. Improvement of Inflammation and Pain after Three Months' Exclusion Diet in Rheumatoid Arthritis Patients. Nutrients. 2021 Oct 9;13(10):3535.

37. He M., et al. Effects of cow's milk beta-casein variants on symptoms of milk intolerance in Chinese adults: a multicentre, randomised controlled study. Nutr J. 2017 Oct 25;16(1):72.

38. Pal S, Woodford K, Kukuljan S, Ho S. Milk Intolerance, Beta-Casein and Lactose. Nutrients. 2015 Aug 31;7(9):7285-97.