Koffein och kvinnlig hormonbalans

I Sverige och Finland dricker vi mest kaffe i hela världen. Kaffe innehåller koffein, ett stimulerande ämne som gör oss pigga och alerta, men som vid för stort intag kan ge sömnproblem, hjärtklappning och illamående. (1)

Koffein triggar utsöndringen av kortisol och blockerar samtidigt en molekyl som heter adenosin. Adenosin fungerar på motsatt sätt likt koffein, det verkar lugnande och vi blir trötta av det. Adenosin och koffein använder alltså samma receptorer och när du får i dig koffein minskar därmed adenosin.

Genetiska skillnader vid koffeinnedbrytning

Koffein är ett mycket omdiskuterat ämne och vår tolerans av det beror på en mängd olika saker. En del tål koffein bättre än andra och därför är det också svårt att generalisera över verkningsgraden av koffein samt eventuella biverkningar.

Vår tolerans av koffein beror på en mängd olika saker:

• Hur stor mängd vi dricker
• När på dagen vi dricker det
• Hur snabbt vi kan bryta ner det i levern (genetiska faktorer)
• Om vi dricker det på tom mage eller inte
• Om vi redan är stressade eller inte
• Vår näringsstatus

Koffeinet bryts ner i levern och styrs bland annat av CYP1A2 som är ett enzym. (2) CYP1A2 står för 95 % av koffeinnedbrytningen. (3) Detta enzym styrs till viss del av vår genetik.

Koffein bryts ner i levern och har halveringstid på ca 3-7 timmar, vilket betyder att efter 6-14 timmar är en fjärdedel av koffeinet kvar. (4) Det tar alltså lång tid för koffeinet att brytas ned.

Ett råd för den som vill sova gott kan därför vara att inte konsumera koffein efter lunchtid.

En stor studie undersökte mer än 120 000 vana kaffedrickare och hur deras gener bryter ner koffein. Sex olika gener påverkar vår upplevelse och nedbrytning av koffein. Genom att studera tvillingpar kunde man även urskilja att mellan en tredjedel och hälften av kaffevanorna beror på vilka gener man har. (5)

Hur kortisol och koffein påverkar hormonbalansen

Kortisol är ett hormon som vi behöver ha i balans för en mängd olika funktioner, bland annat för att reglera inflammationsprocesser. Kortisol kan dessvärre höjas snabbt av vår livsstil och av stress.

Koffein kommer genom sin stimulerande verkan att höja kortisol i kroppen. När kortisol höjs signalerar det till kroppen att höja beredskap för en annalkande fara. Kortisol höjer därmed blodsockret, blodtrycket, pulsen och rustar kroppen för att kunna hantera faran. Kortisol får alltså högsta prioritet av kroppen eftersom det handlar om överlevnad.

När kortisol höjs påverkas hormonbalansen negativt på flera olika sätt. Hjärnan kommer bland annat att nedreglera reproduktion genom att minska produktionen av FSH(Follikelstimulerande hormon) och LH (Luteiniserande hormon). Dessa hormoner påverkar i sin tur menscykeln och minskar nivåerna av östrogen, progesteron och testosteron. Ägglossingen kan utebli och hormonobalanser kommer som ett brev på posten som kan ge olika typer av PMS-besvär. (6)

Studier visar ett tydligt samband mellan hög nivå av stress och minskade nivåer av estradiolnivåer i salivprover hos unga kvinnor. (7)

Kortisol kan också blockera progesteronreceptorer och framkalla progesteronbrist i kroppen. (8)

Att dra ner på koffein eller sluta med koffein helt kan alltså kraftigt förbättra den kvinnliga hormonhälsan!

Så mycket koffein finns det i livsmedel

Koffein finns i flera olika drycker och råvaror.

Livsmedel                        Koffeinhalt i mg per 1 dl dryck (9)

Kaffe, espresso                                                                134

Kaffe bryggmalet                                                             44,5

Energidryck                                                                        32

Svart te                                                                              22

Grönt te                                                                           15,1

Cola                                                                                 10,8

Några ord om kaffe

Sverige har en stark relation till kaffe, vi och finländarna dricker mest kaffe av alla i världen. ”The Swedish Fika” har blivit ett uttryck som förklarar vår starka tradition av att fika och dricka kaffe. Att känna efter hur man mår av kaffe är viktigt eftersom detta är väldigt individuellt.

Men hur gör man då om man vill dra ner på sin kaffekonsumtion? Det finns flera vägar att gå.

1. Reflektera över när på dagen du dricker kaffe. Dra ner eller ta bort mängden kaffe efter lunchtid för att inte störa sömnen.

2. Minska på mängden kaffe i koppen till hälften.

3. Minska antalet gånger du dricker kaffe varje dag till hälften.

4. Ersätt kaffe med något annat, t ex chaga, cikoriarot eller te.

Referenser

(1) Svenska Livsmedelsverket. 2022-11-22. Koffein. Hämtad från https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/amnen-i-kosttillskott/koffein

(2) Cornelis, M. et al (2006). Coffee, CYP1A2 Genotype, and risk of Myocardial Infarction.JAMA, 2006;295(10) 1135-1141.

doi:10.1001/jama.295.10.1135

(3) Kalow, W. & Thang, B-K, May (1993). The use of caffeine for enzyme assays: a criticalappraisal, Clinical Pharmacology & Therapeutics,

https://doi.org/10.1038/clpt.1993.63

(4) Danielsson, O. (2017). Den nyttiga drogen, Medicinsk Vetenskap, 2017(3), s 26

(5) Cornelis, MC et al. (2015). Genome-wide meta-analysis identifies six novel lociassociated with habitual coffee consumption. Mol Psychiatry, 2015 May; 20(5), s 647-656

(6) Whirledge, S. & Cidlowski, J A. (2015). Glucocorticoids, stress and fertility. Minerva Endocrinology 2010 Jun;35(2):109-25, PMID:20595939.

PMCID: PMC3547681

(7) Roney, J R. & Simmons, Z L. (2015). Elevated Psychological Stress Predicts ReducedEstradiol Concentrations in Young Women. Adaptive Human Behavior and Physiology, 2015,1, s 30-40.

https://doi.org/10.1007/s40750-014-004-2

(8) Michael, A E. et al. (1993). Direct inhibition of ovarian steroidogenesis by cortisol and the modulatory role of 11 beta-hydroxysteroid dehydrogenase. Clin Endocrinol (Oxf) 1993 Jun;38(6):641-4.

[url data-url=https://doi.org/10.1111/j.1365-2265.1993.tb02147.x]https://doi.org/10.1111/j.1365-2265.1993.tb02147.x

[/url]

(9) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa. (2015). Scientific Opinion on the safety of caffeine, Efsa Journal, 2015,13(5):4102