Kopplingen mellan D-vitamin och tarmfloran

D-vitamin har olika former när det lagras och används i kroppen. Den lagrade formen (kalcidiol) måste omsättas till den aktiva formen (kalcitriol) för att kunna användas i kroppen. Men när D-vitamin mäts i blodet ser man bara hur mycket av det lagrade, inaktiva vitaminet som finns.

Motstridiga resultat

Detta kan vara den felande länken som förklarar varför forskningen om D-vitamin ger motstridiga resultat. Flera studier har visat att låga D-vitaminnivåer verkar öka risken för cancer, benskörhet, hjärt-kärlbesvär, covid-19 och andra sjukdomar. Ändå blev slutsatsen från den största randomiserade D-vitaminstudien som någonsin gjorts, med över 25 000 deltagare, att tillskott av vitaminet inte hade någon positiv inverkan, inte ens på skeletthälsan[1].

Orsaken till de dubbla budskapen kan vara att många har en obalanserad tarmflora, konstaterar forskare vid Kaliforniens universitet i San Diego (UCSD)[2].

Aktiveringen krävde en hälsosam tarmflora

De har upptäckt att det behövs en varierad, hälsosam bakterieflora i tarmen för att D-vitaminet ska aktiveras. Upptäckten gjordes när de analyserade blod- och avföringsprover från 567 män i sex olika amerikanska städer. Männens genomsnittsålder var 84 år och de flesta rapporterade att de hade god eller utmärkt hälsa.

Forskarna mätte typ och mängd av tarmbakterier och olika D-vitaminmetaboliter (lagringsformen, den aktiva formen och nedbrytningsprodukten) i proverna.

När resultaten jämfördes framträdde ett samband mellan hur mycket aktivt D-vitamin deltagarna hade och hur varierad deras tarmflora var. De med mest aktivt D-vitamin i kroppen hade dessutom mer av tolv speciella typer av bakterier som tillverkar butyrat (smörsyra) – en fettsyra som bidrar till en frisk tarmslemhinna.

De av deltagarna som bodde i de soligare delarna av USA hade mer av lagringsformen av D-vitamin, men intressant nog innebar det inte att de hade mer aktivt D-vitamin än de övriga deltagarna.

Att omsätta till aktivt D-vitamin

– Det som spelar störst roll verkar inte vara hur mycket D-vitamin man får från solljus eller tillskott, och inte heller hur mycket kroppen kan lagra, utan hur bra kroppen är på att omsätta det till aktivt D-vitamin. Kanske är det detta man måste mäta för att se vem som svarar bäst på D-vitamintillskott, säger studiens huvudförfattare, läkaren Deborah Kado vid UCSD:s universitetssjukhus.

Författarna till studien påminner om att deras studie bara ger en ögonblicksbild av hur tarmfloran ser ut och hur mycket D-vitamin som fanns i deltagarnas blod och avföring vid ett tillfälle. De här faktorerna kan variera över tid beroende på saker som miljö, kost, sömnvanor och läkemedelsintag, så mer forskning behövs för att ta reda på mer om hur tarmfloran inverkar på omsättningen av D-vitaminet i kroppen.

Det är också känt sedan tidigare att D-vitaminbrist verkar bidra till sämre tarmflora, så kallad tarmdysbios.[3]

Källa

University of California San Diego. Study Reveals Connection Between Gut Bacteria and Vitamin D Levels. 2020-11-30.

Referenser

[1] Manson JE et al. Vitamin D supplements and prevention of cancer and cardiovascular disease. N. Engl. J. Med. 380, 33–44 (2019).

[2] Thomas RL, Jiang L, Adams JS, Xu ZZ, Shen J, Janssen S, Ackermann G, Vanderschueren D, Pauwels S, Knight R, Orwoll ES, Kado DM. Vitamin D metabolites and the gut microbiome in older men. Nat Commun. 2020 Nov 26;11(1):5997.

[3] Tabatabaeizadeh SA, Tafazoli N, Ferns GA, Avan A, Ghayour-Mobarhan M. Vitamin D, the gut microbiome and inflammatory bowel disease. J Res Med Sci. 2018 Aug 23;23:75.