Bli medlem och få 20% rabatt på ditt första köp
Holistic logotype
Tillagd i varukorgen
Till kassan
Inloggning krävsFör att påbörja en prenumeration hos oss så behöver du vara medlem i Holistic Club. Det är helt kostnadsfritt.
Holistic /Holistics värld /Magasin /Magens starka koppling till mental hälsa

Magens starka koppling till mental hälsa

MENTAL HÄLSAMAGHÄLSA
Visste du att din mentala hälsa påverkas av din tarmhälsa? Faktum är att mage-tarm (som också kallas ”vår andra hjärna”) är kopplad till hjärnan via vagusnerven, en stor nerv som skickar signaler från tarmen till hjärnan och vice versa.  Om tarmen inte mår bra, till exempel på grund av en obalans i tarmfloran, ökar inflammation i kroppen som i sin tur även påverkar den mentala hälsan negativt.
Magens koppling till mental hälsa

TARMEN –  VÅR ANDRA HJÄRNA

Hur det står till i mage-tarm spelar en avgörande roll för vår hälsa, inte minst för vår mentala hälsa. Det är här som matsmältningen sker och näringsämnen tas upp. Dessutom finns 70 procent av immunförsvaret i tarmen och mer och mer forskning visar hur viktig tarmfloran är för vår hälsa (1). Hjärnan och tarmen kommunicerar hela tiden med varandra via nervsystemet. Faktum är att mag- och tarmsystemet har ett eget nervsystem - det enteriska nervsystemet. Det enteriska nervsystemet består av tusentals nervknutar i magtarmkanalen, bukspottkörteln, gallblåsan och gallgångarna. Det påverkar magsäckens rörelser, blodcirkulation till tarmslemhinnan och utsöndringen av magsafter. Nervsystemet byggs upp av neuroner (nervceller). I hjärnan finns ungefär 100 miljarder neuroner och i tarmen finns 500 miljoner neuroner. Därför kallas tarmen ibland för den andra hjärnan (2).

En stor nerv som ser till att hjärnan och tarmen kan kommunicera med varandra är vagusnerven. Vagusnerven sträcker sig från hjärnan ner till tarmsystemet och leder signaler i båda riktningarna det vill säga både från tarmen till hjärnan och från hjärnan till tarmen. Vagusnerven aktiveras när vi är lugna och trygga det vill säga när det så kallade parasympatiska nervsystemet dominerar. När vagusnerven aktiveras hjälper den bland annat till med matsmältning och mättnad, reglerar immunförsvaret och minskar inflammation (3). För mycket stress under längre perioder påverkar kroppen negativt, speciellt tarmarna eftersom stresshormonerna hämmar matsmältningen, irriterar tarmslemhinnan och minskar vagusnervens aktivitet. Stress kan också leda till en rubbad tarmflora eftersom de goda tarmbakterierna är känsliga för stress. Studier visar att personer med IBS och Crohn’s sjukdom har en försämrad aktivitet i vagusnerven och att stress hindrar framfart av signaler som skickas via vagusnerven vilket i sin tur kan leda till magproblem (4,5).


FÖLJANDE LIVSSTILSFAKTORER KAN HÄMMA VAGUSNERVENS FUNKTION (6,7,8)

  • Kronisk stress
  • Ohälsosam kost
  • Brist på motion
  • Alkoholmissbruk
  • Rökning

Skadliga bakterier, virus och svampar från en tarmflora i obalans kan störa balansen i hjärnan, och leda till sämre minne och till och med depression. Hos djur har man sett att infektioner med skadliga bakterier i tarmen kan ge upphov till oroligt beteende. Det finns också studier på människor från patienter som blivit deprimerade i samband med parasit- eller svampinfektioner och vars mentala hälsa förbättrats eller återställts när infektionen behandlats framgångsrikt

TARMFLORANS ROLL FÖR MENTAL HÄLSA

Förutom vagusnerven är de goda bakterierna i tarmen viktiga för vår mentala hälsa. Vi har ca 100 000 miljarder mikroorganismer i tarmen och dessa påverkar allt som sker i kroppen, direkt eller indirekt. Bland annat står tarmfloran i ständig kommunikation med tarmens slemhinna och de nerver och immunceller som finns där (1). Alla signalsubstanser som har identifieras i hjärnan finns även i tarmen. Vi är beroende av goda tarmbakterier för bildning av signalsubstanser som serotonin och dopamin (9,10). Serotonin får oss att känna oss tillfreds och glada samt reglerar sömn, vakenhet och aptit. Huvuddelen av allt serotonin (95 procent) bildas i tarmen (11). Dopamin aktiverar belöningssystemet i hjärnan och får oss att känna oss motiverade och tillfreds. I tarmen produceras även GABA som bland annat är viktigt för minnet och sömnen samt verkar lugnande (9). Signalsubstanserna i tarmen påverkar vilka signaler som skickas till hjärnan via vagusnerven. Det finns alltså en stark koppling mellan tarmfloran och hjärnan. En rubbad tarmflora associeras bland annat med depression, bipolär sjukdom, schizofreni och ångest, och tvärtom kan dessa tillstånd också leda till en rubbad tarmflora (12).

De goda bakterierna i våra tarmar bildar även nyttiga ämnen som smörsyra. Smörsyra och andra så kallade kortkedjiga fettsyror stimulerar vagusnerven. Kortkedjiga fettsyror verkar även aptitdämpande, gynnar produktionen av vissa vitaminer och förbättrar tarmväggens kondition (13). I en studie fick en grupp möss tillskott av mjölksyrabakterien Lactobacillus rhamnosus. Efter en månad var mössen som fått bakterien lugnare och mindre stresskänsliga. Man kunde se att mängden receptorer för signalsubstansen GABA hade förändrats i olika delar av hjärnan hos mössen vilket bidrog till deras ökade lugn. Forskarna såg också att signalerna från tarmen till hjärnan gick via vagusnerven. Störningar i GABA-systemet kan kopplas till depression, oro och tarmsjukdomar (14).

Skadliga bakterier, virus och svampar från en tarmflora i obalans kan störa balansen i hjärnan, och leda till sämre minne och till och med depression. Hos djur har man sett att infektioner med skadliga bakterier i tarmen kan ge upphov till oroligt beteende (15,16). Det finns också studier på människor från patienter som blivit deprimerade i samband med parasit- eller svampinfektioner och vars mentala hälsa förbättrats eller återställts när infektionen behandlats framgångsrikt (17).


INFLAMMATION OCH MENTAL HÄLSA

En obalans i mage-tarm ökar på låggradig inflammation i kroppen som förknippas med många olika sjukdomar bland annat hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Forskning visar att inflammation även är en faktor vid psykiska sjukdomar, såsom depression, eftersom inflammation försvagar blod- hjärnbarriären på samma sätt som tarmslemhinnan. Inflammation kan alltså leda till att både tarmen och hjärnan släpper igenom mikroorganismer och toxiner som påverkar hjärnan negativt. Inflammation kan också skapa kemisk obalans i hjärnan vilket bland annat kan leda till att tillväxten av nya hjärnceller påverkas (18,19).

För att må bättre både fysiskt och psykiskt är det alltså viktigt att ta hand om mage-tarm och stimulera vagusnerven. Nedan ser du tips på vad du kan göra för att må bättre.

  1.  Stötta matsmältningen genom att äta i lugn och ro, tugga ordentligt och ta matsmältningsenzymer och/eller saltsyratillskott till maten.
  2. Ät hälsosam kost med mycket grönsaker, frukter, bär, lite nötter, fröer och baljväxter så att du får i dig ett stort spann av olika kostfibrer som förser dina goda tarmbakterier med näring. Dra samtidigt ner på socker, snabba kolhydrater och tillsatser som missgynnar en god tarmflora.
  3.  Ta tillskott av mjölksyrabakterier för att stötta en hälsosam tarmflora. Holistic har både vanliga mjölksyrabakterier och mjölksyrabakterier i sporform.
  4. Stimulera det parasympatiska nervsystemet och vagusnerven genom att utöva yoga, stretching, meditation eller liknande som gör dig lugn. Massage av vagusnerven kan också hjälpa.

Skribent: Maja Stål, Näringsterapeut

REFERENSER

1. de Vos WM., et al. Gut microbiome and health: mechanistic insights. Gut. 2022 May;71(5):1020-1032.

2. Młynarska E., et al. The Role of the Microbiome-Brain-Gut Axis in the Pathogenesis of Depressive Disorder. Nutrients. 2022 May 4;14(9):1921.

3. Browning KN., et al. The Vagus Nerve in Appetite Regulation, Mood, and Intestinal Inflammation. Gastroenterology. 2017 Mar;152(4):730-744.

4. Bonaz B., et al. Vagus Nerve Stimulation at the Interface of Brain-Gut Interactions. Cold Spring Harb Perspect Med. 2019 Aug 1;9(8):a034199.

5. Cirillo G., et al. Vagus Nerve Stimulation: A Personalized Therapeutic Approach for Crohn's and Other Inflammatory Bowel Diseases. Cells. 2022 Dec 17;11(24):4103.

6. Longo S., et al. Microbiota-gut-brain axis: relationships among the vagus nerve, gut microbiota, obesity, and diabetes. Acta Diabetol. 2023 Aug;60(8):1007-1017.

7. Bonaz B., et al. Vagal tone: effects on sensitivity, motility, and inflammation. Neurogastroenterol Motil. 2016 Apr;28(4):455-62.

8. Guo YP., et al. Pathological changes in the vagus nerve in diabetes and chronic alcoholism. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 1987 Nov;50(11):1449-53.

9. Strandwitz P. Neurotransmitter modulation by the gut microbiota. Brain Res. 2018 Aug 15;1693(Pt B):128-133.

10. Hamamah S., et al. Role of Microbiota-Gut-Brain Axis in Regulating Dopaminergic Signaling. Biomedicines. 2022 Feb 13;10(2):436.

11. Barra NG., et al. Increased gut serotonin production in response to bisphenol A structural analogs may contribute to their obesogenic effects. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2022 Jul 1;323(1):E80-E091.

12. Nikolova V.L., et al. Perturbations in Gut Microbiota Composition in Psychiatric Disorders: A Review and Meta-analysis. JAMA Psychiatry. 2021;78:1343–1354.

13. Martin-Gallausiaux C., et al. SCFA: mechanisms and functional importance in the gut. Proc Nutr Soc. 2021 Feb;80(1):37-49.

14. Bravo JA., et al. Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve. Proc Natl Acad Sci U S A. 2011 Sep 20;108(38):16050-5. Epub 2011 Aug 29.

15. Lyte M., et al. Induction of anxiety-like behaviorin mice during the initial stages of infection with the agent of murine colonic hyperplasia Citrobacter rodentium. Physiol Behav. 2006; 89:350e357.

16. Goehler LE., et al. Activation in vagal afferents and central autonomic pathways: Early responses to intestinal infection with Campylobacter jejuni. Brain Behav Immun. 2005; 19:334e344.

17. Ramírez-Carrillo E., et al. Disturbance in human gut microbiota networks by parasites and its implications in the incidence of depression. Sci Rep. 2020 Feb 28;10(1):3680.

18. Mou Y., et al. Gut Microbiota Interact With the Brain Through Systemic Chronic Inflammation: Implications on Neuroinflammation, Neurodegeneration, and Aging. Front Immunol. 2022 Apr 7;13:796288.

19. Peirce JM, Alviña K. The role of inflammation and the gut microbiome in depression and anxiety. J Neurosci Res. 2019 Oct;97(10):1223-1241.

1. de Vos WM., et al. Gut microbiome and health: mechanistic insights. Gut. 2022 May;71(5):1020-1032.

2. Młynarska E., et al. The Role of the Microbiome-Brain-Gut Axis in the Pathogenesis of Depressive Disorder. Nutrients. 2022 May 4;14(9):1921.

3. Browning KN., et al. The Vagus Nerve in Appetite Regulation, Mood, and Intestinal Inflammation. Gastroenterology. 2017 Mar;152(4):730-744.

4. Bonaz B., et al. Vagus Nerve Stimulation at the Interface of Brain-Gut Interactions. Cold Spring Harb Perspect Med. 2019 Aug 1;9(8):a034199.

5. Cirillo G., et al. Vagus Nerve Stimulation: A Personalized Therapeutic Approach for Crohn's and Other Inflammatory Bowel Diseases. Cells. 2022 Dec 17;11(24):4103.

6. Longo S., et al. Microbiota-gut-brain axis: relationships among the vagus nerve, gut microbiota, obesity, and diabetes. Acta Diabetol. 2023 Aug;60(8):1007-1017.

7. Bonaz B., et al. Vagal tone: effects on sensitivity, motility, and inflammation. Neurogastroenterol Motil. 2016 Apr;28(4):455-62.

8. Guo YP., et al. Pathological changes in the vagus nerve in diabetes and chronic alcoholism. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 1987 Nov;50(11):1449-53.

9. Strandwitz P. Neurotransmitter modulation by the gut microbiota. Brain Res. 2018 Aug 15;1693(Pt B):128-133.

10. Hamamah S., et al. Role of Microbiota-Gut-Brain Axis in Regulating Dopaminergic Signaling. Biomedicines. 2022 Feb 13;10(2):436.

11. Barra NG., et al. Increased gut serotonin production in response to bisphenol A structural analogs may contribute to their obesogenic effects. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2022 Jul 1;323(1):E80-E091.

12. Nikolova V.L., et al. Perturbations in Gut Microbiota Composition in Psychiatric Disorders: A Review and Meta-analysis. JAMA Psychiatry. 2021;78:1343–1354.

13. Martin-Gallausiaux C., et al. SCFA: mechanisms and functional importance in the gut. Proc Nutr Soc. 2021 Feb;80(1):37-49.

14. Bravo JA., et al. Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve. Proc Natl Acad Sci U S A. 2011 Sep 20;108(38):16050-5. Epub 2011 Aug 29.

15. Lyte M., et al. Induction of anxiety-like behaviorin mice during the initial stages of infection with the agent of murine colonic hyperplasia Citrobacter rodentium. Physiol Behav. 2006; 89:350e357.

16. Goehler LE., et al. Activation in vagal afferents and central autonomic pathways: Early responses to intestinal infection with Campylobacter jejuni. Brain Behav Immun. 2005; 19:334e344.

17. Ramírez-Carrillo E., et al. Disturbance in human gut microbiota networks by parasites and its implications in the incidence of depression. Sci Rep. 2020 Feb 28;10(1):3680.

18. Mou Y., et al. Gut Microbiota Interact With the Brain Through Systemic Chronic Inflammation: Implications on Neuroinflammation, Neurodegeneration, and Aging. Front Immunol. 2022 Apr 7;13:796288.

19. Peirce JM, Alviña K. The role of inflammation and the gut microbiome in depression and anxiety. J Neurosci Res. 2019 Oct;97(10):1223-1241.

Vad behöver du? Vi har vitaminer, mineraler och kosttillskott för alla typer av behov.

Holistic_icon_behov

Behov

Holistic_icon_kosttillskott

Kosttillskott

Holistic_icon_superfoods

Superfoods

Holistic_icon_experter

Digitalt behovstest

Holistic_icon_holisticsvärld

Holistics värld

Holistic_icon_favoriter

Om Holistic