Med vitalitet och glädje genom klimakteriet

Klimakteriet är perioden runt den tidpunkt när mensen upphör. Genomsnittsåldern för när mensen upphör är 51 år. Fem till tio år innan och efter det räknas som klimakteriet.

De flesta går igenom hela den perioden på totalt 5–10 år. Ganska lång tid för att vara något som många kvinnor upplever som jobbigt! Nästan 75 procent av alla kvinnor som går igenom klimakteriet upplever besvär av förändringarna. Men det finns en hel del som du själv kan göra för att lindra besvären.

De första tecknen på att klimakteriet är på väg är att mensen blir oregelbunden, det kan vara så tidigt som tio år innan menopaus, alltså att mensen försvinner. Mensen kan till en början komma oftare och också vara rikligare än tidigare. Sedan kommer den plötsligt allt mer sällan, med tre–fyra månader mellan perioderna. När det gått sex månader sedan sista mensen kan det vara så att du hamnat i menopaus. När du inte fått någon blödning på ett år kan du vara ganska säker på att du inte kommer att få någon mer menstruation.

Klimakteriet hänger rent fysiskt samman med att kroppens förråd av äggblåsor, så kallade folliklar, minskar. Det innebär att kroppen börjar producera mindre mängd av hormonet östrogen, och det är då som de fysiska förändringarna börjar.

Östrogen bildas i äggstockarna och gör att slemhinnan i livmodern växer och blir tjockare. Östrogen är ett könshormon som bland annat påverkar tillväxt och utveckling av bröstkörtlar. Innan puberteten är östrogennivån i kroppen låg, vid puberteten sätter produktionen fart, och efter klimakteriet går nivåerna tillbaka till liknande innan puberteten.

Syftet med östrogenet är förstås att möjliggöra vår reproduktion, och tillsammans med gulkroppshormonet (progesteron) utgör östrogenet vår menscykel. När östrogennivån minskar växer inte livmoderslemhinnan längre, och den behöver då inte heller stötas ut varje månad.

Ett av de besvär som kvinnor upplever i samband med klimakterieförändringarna är just känsliga slemhinnor i slidan, vilket i sin tur kan leda till sveda och klåda. Torra och sköra slemhinnor ökar också risken för urinvägsinfektioner. Minskad sexlust är även det en vanlig följd av de här förändringarna i underlivet. Blodflödet minskar till området, vilket kan krympa muskelmassan kring klitoris, och det tillsammans med torra slemhinnor gör att sex helt enkelt kanske inte känns lika härligt som innan.

Ett annat vanligt besvär är så kallade vallningar, som kan liknas vid kortvariga men intensiva värmevågor som oftast kommer plötsligt. Vallningarna börjar i brösthöjd, sprider sig uppåt och ger kraftiga svettningar. Det är som att hjärnan plötsligt tror att det är jättevarmt och vill göra sig av med värme genom att svettas. Eftersom vallningarna inte beror på att det är ovanligt varmt är det inte ovanligt att man efter vallningarna fryser. Anledningen till vallningarna är att kroppens egen termostat, hypotalamus, blir instabil när östrogenhalten minskar.

Vallningarna är involverade i ytterligare ett annat besvär som många upplever med klimakteriet: störd nattsömn. När du plötsligt får så kraftiga svettningar att du vaknar i en säng som är sjöblöt av svett, kanske till och med flera gånger per natt, så blir du förstås trött, och med ökad trötthet kommer andra negativa känslor som också kan leda till nedstämdhet.

Även serotoninhalten minskar vilket kan ge humörsvängningar, nedstämdhet och irritation. Att gå från att vara en fertil, livgivande kvinna till att bli en äldre kvinna kan även det påverka känslorna negativt.

Andra besvär som kan upplevas i samband med hormonförändringarna:

• Vikten ökar utan att du egentligen förändrar ditt beteende gällande mat och motion. De nya kilona sätter sig gärna runt magen. Det här beror på att ämnesomsättningen saktar ner i samband med hormonförändringarna.
• Håret blir tunnare och huden torrare.
• Brösten blir mindre och lättare.

Studier visar också att risken ökar för kvinnor att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet efter klimakteriet. Detta som en följd av att östrogenhalten minskar i kroppen, vilket förändrar sättet som kroppen lagrar fett på, och också bidrar till minskad täthet i skelettet. Klimakteriet kan vara mycket oförutsägbart, och erbjuder heller ingen rak nedåtgående linje av jämt fallande östrogenproduktion. Snarare tvärtom, den kan åka lite berg- och dalbana, vilket förklarar varför mensen plötslig kan komma tillbaka efter månader av torka, och att humöret åker upp och ner.

Alla kvinnor har inte heller lika mycket besvär av klimakteriet, och alla får inte samma symptom. Bland gynekologer är det en ”sanning” att det är ärftligt vilka besvär vi upplever, påfallande ofta känner kvinnor igen symptomen från sin egen mamma.

Med allt detta sagt behöver inte klimakteriet vara en period av lidande och elände. Med rätt inställning och hjälp kan klimakteriet bli en fin period i livet, fylld av vitalitet och glädje. Som en transformationsresa från intensiva år med karriär och uppfostran av barn, in i en lugnare och mer bakåtlutad period i livet, med mer tid till dig själv, och till reflektion.

Det första du kan göra för att öka ditt välmående under perioden kring menopaus är att acceptera den. Klimakteriet är ingen sjukdom utan en naturlig del av livet. Besvären beror som sagt på att östrogennivåerna naturligt minskar och de behöver inte justeras genom att tillföra nytt östrogen. Besvären går också över av sig själv, förr eller senare, oavsett vad du gör.

Hur vi lever och äter spelar mycket in på vårt välmående i kropp och sinne. Vi bör undvika att hoppa över måltider, vi bör se till att få tillräckligt mycket sömn, och vi bör tillåta oss att vila. Stress tycks öka och förvärra besvären, både mentalt och fysiskt.

Enligt den anrika indiska hälsoläran ayurveda kan vi lindra klimakteriets besvär genom att undvika salt, sur och starkt kryddad mat. Du kan också se till att dagligen få i dig naturligt växtöstrogen från till exempel sesamprodukter eller fermenterade sojaprodukter. Studier visar att kvinnor i Asien mer sällan än kvinnor i västvärlden upplever besvär i samband med menopaus, sannolikt för att deras kost innehåller en stor mängd sojaprodukter, naturligt rika på växtöstrogener.

Även linfrön innehåller växtöstrogen, eller fytoöstrogener, som det också kallas, liksom många grönsaker, som spenat, broccoli, vitkål och grönkål.

Fiberrika livsmedel som nötter, frön, bönor och linser och avokado är även det bra mat för den här perioden i livet. Fibrer gynnar hjärt-kärlhälsan, matsmältningen och hjälper till att hålla vikten normal. Vissa studier har också visat att en fiberrik kost kan hjälpa till att balansera hormonnivåerna.

Omega-3, som bland annat finns i fet fisk och linfrön, stöttar även det hjärthälsan och bidrar till att förebygga menopaussymptom.

Det finns också livsmedel som du kan tänka på att undvika för att minska besvären:

• Halv- och helfabrikat. Innehåller socker, konserveringsmedel och andra syntetiska tillsatser som inte är gynnsamma för vår hälsa och som kan förvärra obalansen i hormonsystemet än mer. Dessutom är näringshalten låg i den typen av processad mat.
• Icke-ekologiskt kött. Traditionellt uppfödda djur får ibland hormoner tillsatt i sin kost, vilket förs vidare till den som äter detta kött. Om du äter kött, fisk, fågel eller ägg – se till att välja ekologiskt.
• Tillsatt socker. Alltför mycket socker kan förvärra den hormonella obalansen, och orsakar också viktökning och problem med matsmältningen.
• Kolsyrade drycker. Drycker med tillsatt kolsyra dränerar kroppen på kalcium, och ökar risken för osteoporos (benskörhet).
• Alkohol. Många upplever att alkohol ökar förekomsten av vallningar. Alkohol kan också göra att du går upp i vikt.

Ta hand om dig lite extra under de här viktiga åren, så kommer du också att gå smidigare igenom den – och må så mycket bättre efter den!