– Inflammerad tjocktarm är ett stort folkhälsoproblem i USA och andra västländer, säger forskaren Hasan Zaki som ledde den här studien.
Inflammerad tarmsjukdom kallas även kolit och kan orsaka ihållande diarré, buksmärtor och blödningar från ändtarmen. Antalet amerikanska vuxna som lider av kolit (t.ex. Crohns sjukdom och ulcerös kolit) har ökat från 2 miljoner år 1999 till 3 miljoner år 2015 enligt statistik från amerikanska CDC. Även i Sverige ökar de inflammatoriska sjukdomarna.
– Dessutom har kolit börjat dyka upp hos barn som förr inte drabbades av den här typen av sjukdomar, säger Hasan Zaki vid Southwestern-universitetet i USA.
Socker ersätter fett som den stora boven
Eftersom kolit är mycket vanligare i väst misstänks kosten vara en riskfaktor. Tidigare har fokus legat på mat med hög fetthalt, medan sockrets roll varit mer omtvistad.
Men i den här nya studien pekas sockret ut som boven. Särskilt den så kallade glukos-fruktossirapen som livsmedelsindustrin började framställa av majs på 1960-talet och som används för att söta smågodis, kakor och andra onyttiga livsmedel.
Under samma period, från 1960-talet och framåt, har inflammatoriska tjocktarmsjukdomarna ökat kraftigt i västvärlden, speciellt bland barn, menar författarna till den nya forskningsrapporten.
I studien utfodrades möss med en sockerlösning där 10 procent bestod av olika typer av socker som finns i vår kost – antingen glukos, fruktos eller sackaros. Forskarna upptäckte att möss som hade en ärftlig benägenhet att utveckla kolit, och möss som fick en kemikalie som framkallar kolit, utvecklade allvarligare symtom när de matades med socker i en vecka.
Dålig tarmflora som förstör tarmslemhinnan
Forskarna använde sedan tekniker för så kallad gensekvensering för att ta reda på vilka typer av bakterier som fanns i tjocktarmen hos mössen innan och efter att de fick sockerlösningen. Efter en veckas sockerintag kunde forskarna se tydliga förändringar i tarmfloran, särskilt hos de möss som matades med glukos.
Hos dem fanns det mer av en typ av bakterier som är kända för att producera slemnedbrytande enzymer, medan andra, nyttiga bakterier som ofta finns i tarmen, till exempel Lactobacillus, minskade i antal.
Forskarna såg också att slemskiktet (tarmepitelet) i tjocktarmens slemhinna hade tunnats ut och att det fanns tecken på infektion av andra bakterier.
”Slemskiktet skyddar tarmens slemhinna från bakterierna som finns i tarmen”, skriver forskarna och förklarar att den högre förekomsten av slemnedbrytande bakterier hos mössen som fått glukos är en möjlig risk för skador på tarmens slemhinna. ”Skador på tarmepitelet är den viktigaste utlösande faktorn vid tarminflammation.”
”Vi måste verkligen tänka på vad vi äter”
Glukos var värst, men alla de tre sockerarterna som användes i det här experimentet ledde till att mössens tarmflora förändrades. Det stämmer överens med många andra studier som visat att tarmfloran hos både möss och människor snabbt kan förändras när man byter kost.
– Det är väldigt tydligt i den här studien att vi verkligen måste tänka på vad vi äter, säger Hasan Zaki.
Det är vanligt och helt normalt att möss äter sin egen avföring, så forskarna testade också att ge andra möss lämningar från de sockermatade mössen. Även de här andra mössen utvecklade svårare kolit, vilket tyder på att mottagligheten för kolit kan öka med en sämre tarmflora.
Forskarna planerar nu att undersöka hur ett högt sockerintag påverkar utvecklingen av inflammatoriska sjukdomar som fettlever och neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer.
Källor
UT Southwestern Medical Center. High-sugar diet can damage the gut, intensifying risk for colitis. Pressmeddelande 2020-10-28.
Khan S, Waliullah S, Godfrey V, Khan MAW, Ramachandran RA, Cantarel BL, Behrendt C, Peng L, Hooper LV, Zaki H. Dietary simple sugars alter microbial ecology in the gut and promote colitis in mice. Sci Transl Med. 2020 Oct 28;12(567):eaay6218.
Vad behöver du? Vi har vitaminer, mineraler och kosttillskott för alla typer av behov.